Här vare dödare än i Marianergraven. Det hände som för mycket.

Just nu tillbakakommen till södern. Det kändes som en musikal att stiga upp ur tågstationen när höstvindarna fattade tag i krullorna. Fuldansade hela natten med människor jag inte kände och det var så prestigelöst asnajs. Vaknade hos vännerna, köpte lyx-frulle och åt darrandes ett berg av avokado och inlagd gurka. Råkade i diskussion om "manic pixie dream girls" och jag tog "Eternal sunshine on the spotless mind" som exempel men mindes plötsligt att the tokrolig birolls-tjej ju faktiskt motsätter sig just att vara the tokrolig birolls-tjej i nåns liv, alltså sin egen roll i filmen, i filmen! Och så fann Anna en giffel som illustrerade detta:
http://getofftheinternerd.tumblr.com/post/60042792264
Ibland, inte alltför ofta, men ibland, jag <3 internet. Frågan som återstår: räddar det henne/filmen från manicpixiekonceptet?

Återkommer.

Ur intervju med Pontus Lundkvist

 

/A

What's crackulating yo?
- Solbränd näsa, rivsår på benen, jordiga kläder och brännässlemärken på händerna; m.a.o. världens bästa jobb.
- Ny snygg frillo! Lisa klippte och Maja hetsade och det blev super. Jag är nästan överens med mitt hår!
- Mitt FRA-konto är historia för minst en vecka, helst för alltid. "Dina vänner kommer inte längre att kunna hålla kontakten med dig." Hur faan är de funtade?

 

 

Kom ihåg: If you wish to make an apple pie from scratch, you must first invent the universe.

 

 

/A

Den här klockrena serien är gjord av Fabian Göranson, som går att hitta på: http://www.fabiangoranson.blogspot.com/

Gött band: Beirut. Klicka och du kommer direkt till urgullig hemsida med musikspelare uppe i hörnet. Lite likt Detektivbyrån fast med sång och lite mer traditionella instrument. Såg f.ö. att Detektivbyrån signerade sitt nya, första album (Wermland) på Bengans i onsdags, attans bacon att man missade det. Jag lyssnar mycket på "folkpunk, tjockbalkan, djurprogg, kraschklezmer, humpa bumpa, gathörnsgnissel, tokspel och bettleri" just nu (som Räfven så perfekt uttryckte saken). Och Sally har introducerat mig för smått geniala Sopor Aeternus.

Jag vill skriva, men någonting hämmar mig. Det finns så mycket att beskriva men så få ord. Återkommer nog snart.

Kamrater, internet har varit obefitnligt hela helgen, men jag skrev lite dagbok, här kommer den:

31/5
Vaknar högst ofrivilligt klockan tio. Reser mig motsträvigt upp och linkar över golvet. Mitt överjag står vid sängkarmen och flinar mot min ynkliga uppenbarelse. Duschar snabbt av mig den värsta ångesten för att sedan behaga min själ med en stor kopp Greve Grå. Sitter och skäms på mitt rum med fördragna gardiner till tonerna av The Botten is Nådd, men bestämmer mig tillslut för att möta verkligheten. Följer med på utflykt som visar sig gå till SawaSawa -en gratis musikfestival i Nairobis motsvarighet till Slottsskogen. Där mår jag bra. Rytmerna och gräset lugnar och livar på samma gång. Jag, Erika och Salomon promenerar runt lite i skogen och hittar en liten vän. Kameleont is teh shit. Vi sätter oss vid den mindre scenen och får se en mängd bra musiknummer. Sedan blir scenen fritt dansgolv: hjälp vad många snygga kenyaner med gångjärnsrumpor det finns. Sh-sh-shake it-sh-sh-shake it-oh oh-shake it like a polaroid pictcha.. Hemlängtan är stor nu, men det är mindre än två veckor kvar så jag överlever nog.

1/6
Madaraka-day och 45 år av självstyre: grattis Kenya!
Jag och Salomon åkte till utkanterna av stan för att gå på Sawasawafestivalens andra dag. Den här gången ägde festivalen rum i ett stadion i förorten. Det var heeelt annorlunda än gårdagen. Tusentals rastafarimänniskor slowmotiondansade i solen, etiopiska flaggvimplar överallt och hur mycket haschisch som helst. Rockfri drogfestival ftw. Jag har aldrig sett så många spliffar i hela mitt liv (inte för att det vill säga mycket, men ändå). Efter några timmar låg den haschåsamkade dimman tätare än i Lützen 1632 -helt stört och fett soft.  Till skillnad från dagen innan såg jag dessutom väldigt få vitingar, kanske fem stycken utöver oss (bland flera tusen människor). "White rastawoman!" ropade någon efter mig, ganska random eftersom jag inte på något sätt såg rasta ut. Helt klart fin, knarkig men fin, dag.

3/6
Dekadans är så svårt.

4/6
För jag vill åka heeeeeeeeem. Alla som vill är f.ö. välkomna till Adolf den femtonde. Jag kommer att vara jättejetlaggig och knawrk men välkomna är ni ändå. Sista chansen att beställa halsband av Women's Power Group idag, kolla in bilder genom att klicka här. Tio dagar kvar! Keep it up. /Alva

 Hej kära fränder, ursäkta att inlägg har dröjt. Jag skrev ett långt för ett tag sen, men "programmet avslutades oväntat" så då blev jag liksom sur och orkade inte skriva om. Vad underbart det är när ni diskuterar triviala saker över bloggen (inte för att jag vill påstå att Carolas urringning är trivial men), det är som att höra er prata! Gud vad sorgligt det lät. Btw, ni skrev så mycket fint, jag ska försöka svara via brev.

Sen sist på Kenya-fronten: Kibaki och Raila har äntligen, men Kofis hjälp, kommit överens: Kibaki är nu president och Raila premiärminister (vad det nu innebär). Nyheten innebar en glädjens stund i Kenya och inte minst i vaktstugan här på internatet; Ben sa att det var som om en sten lyfts från hans bröst. Överhuvudtaget märks det att stämningen inte är lika spänd längre; Nganga är fnissigare, kökspersonalen sjunger o.s.v.

Lovet tog slut och Elsa är en svunnen tid. Ida ropade "Tjej på tjej är äckligt!" när vi kom in i köket, förvisso på skämt, men det är ändå vanligt att folk missuppfattar vår relation. David beskrev den bra: "So much love!" Saknad. Men de resterande tre månaderna känns ändå bra, nu när jag vet vad jag kommer hem till igen.

Imorgon är det Mt Kenya som gäller! Jag är astaggad men lite orolig; jag har nämligen gått och blivit förkyld. Inte mycket, men det är ju onödigt att halsen är svullen nu när jag ska andas tunn luft och vandra hela dagen. Tre nätter ska jag sova i långkalsonger och tehuva i uppförsbacke. Om jag inte tvingas vända om alltså; jag kan inte lova er något. Bäckahästen är med (och har du inte koll på vem det är kan du checka länken i högerkanten!). Som sagt: jag tänker göra mitt bästa, men jag vet inte om det räcker. Hoho. Ni kan i alla fall låtsas att ni ser mig: med lavar i håret och snormustasch, ropandes "Den absoluuta maakten!" som Jafar, från någon snöig bergstopp.

Gröten är vacker, kärleken är stor! /Ginger Snap

P.S. Den ena av mina vänner ska stanna, den andra åker om en vecka ungefär, dock inte p.g.a. oroligheter utan folket på internatet. /D.S.

Kära auskultanter (ännu ett ord att slå upp),

Just nu har jag lite mycket hemlängtan. Igår var jag dock ute och virvlade mina lurviga (hm, lät inte lika vackert som om Rönnerdahl..) och det blev en riktigt najs kväll. Läget i landet är stabilare, men allt som oftast hör man avlägsna knallar, så det är inte på något sätt över. Som ni kanske har läst har Kofi Annan dykit upp för att medla och han har än så länge lyckats få de båda ledarna att le och ta i hand samtidigt, vilket uppenbarligen är en bragd.

Ang. i-val, mina ärade Schillerskafränder, så får ni gärna be Marielle eller Nicolas eller vem det nu är som är ansvarig, att posta lösenordet fort som fan så att jag inte får en kurs jag inte vill ha bara för att de är glömska. Jag har kollat alla mina tre mailadresser, även kunskapsnätet. Nada. Vad har ni valt föresten? Jag är nyfiken.

Veckans ornitologiska fynd: Härfågel i trädgården.
Veckans kampanj: Stoppa shoppingbussen!
Veckans Göteborgshumor: Kibera-innevånarna! Dels det att de ruckade bort 1 km järnväg under sloganen "No Raila -No rail! (Raila är alltså deras presidentkandidat) och att någon hade sprejat "Peace wanted alive" på en mur i området.
Veckans måste-ha: ingenting.
Veckans första-gången-i-mitt-liv: köpte örhängen till mi själv!
Veckans dikt (inte så värst fin, men tänkvärd): av Finn Zetterholm
Jag vet att det finns tre kvinnor

som bor i ett kollektiv

Och alla är oberoende

och lever sitt eget liv

Dom fördelar det som ska göras

i samstämmig demokrati

Dom odlar biodynamiskt

och hushållar med energi

 

Dom har inga egna barn för

det behöver man inte få

Men dom har diskuterat att

adoptera möjligtvis två

 

Tre harmoniska vuxna kvinnor

som lever ihop med varann

Istället för att bo i kärnfamilj

i ett äktenskap med en man

Men dom har helt vanliga känslor

dom träffar män när dom vill

Ibland kommer t ex en

på besök, som bor strax intill

 

Jag förstod på ett tidigt stadium

att den här samlevnadsformen var fin

Jag var bara fem, när jag läste om

Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin

/Alva på det o-unisona internatet

P.S. Vem är Anonym som skrev;
"TE!!! mhh, jag ser fram emot att ta en kopp när du kommer hem, jag har funderart på att det finns två saker som gör oss lika?, inte så rätt ord, men två saker som vi har gemensamt pyssel och te. Låter som bra egenskaper om man ska starta en syförening. haha, vet inte vad jag pratar/skriver om.saknar dig te gumman"

P.S.2 Elin, dina brev har kommit fram! Jag dog lite grann, tack o tack. <3 (Hehe.)

P.S.3 Här kommer lite andra internatmänniskors bloggar:
Gabriel, Salomon, Jessica, Mikkaela, Anna, Linn, Nadja, Miahabo, ..finns säkert fler, har bara inte hittat dem ännu.
Jag tänker inte kommentera någon av dem, ni förstår nog själva.

D.S.

Karibu sana,

Idag har jag och Kleo vart på Kiberas klädmarknad. Internatföreståndarna sa att vi var tvugna att ha en kenyan med oss, "annars hittar man aldrig ut!!111", men det gjorde vi, slitna som få. Jag kom över tre finfina skjortor för sammanlagt 12 kr. Förlåt för mitt materiella skrytande, men jag måste få berätta om mina kap annars sprängs jag.

I morgon morgon åker vi till Masai Mara; nationalpark framröstad som ett av världens sju nya underverk. Det ska bli, med risk att misstagas för 50årig Gun med kort hår; oerhört spännande!

Mina päron fick en utvärdering av mig via mail:
"Alva är en självständig, glad och trevlig tjej. I början hade hon problem med magen, men hämtade sig och blev frisk, stark och öppen för livet på internatet och i Kenya. Alva var till och med vid gott mod under själva sängliggandet. Alva har mycket humor, är finurlig, aktiv och påhittig. Hon har startat en bokklubb på internatet och är med så fort ett kulturellt evenemang anordnas. Alva har vänner här och delar sitt intresse för måleri med en annan tjej. Vi upplever verkligen att hon är intresserad av Kenya och av att diskutera och kanske vara lite ifrågasättande. Detta tycker vi är sunt. Nu härom sistens var hon dessutom med på Nairobi Marathon och gjorde en fin insats. Vi tror att Alva trivs och vi trivs jättebra med henne. Vi ser därför fram emot att ha henne med oss under resterande delar av läsåret."
Lolz! Älska "Alva har vänner här.." och att de inleder med att berätta att jag var magsjuk! Det bästa är min "fina insats"; jag och Kleo promenerade/joggade. Pappa hade också åsikter:
"Roligast hade jag åt kommentaren att Alva "... är intresserad av att diskutera och kanske vara lite ifrågasättande. Detta tycker vi är sunt." I klartext betyder väl det "Hon är en uppkäftig pain-in-the-ass som vi emellanåt känner för att kasta till lejonen". Det tycker jag är sunt!"

Giraffbildlänkar: smask & blä

Elin: 99 små apor hoppade i en säng; en stod på huvet och blev rätt fläng!

Här om dagen gick låset sönder när jag besökte korridorens vattenklosett. Först fick jag utbrott och började dra och sparka; min lektion hade börjat, men efter en stund kom jag fram till att det inte hjälpte. Jag satte mig ner och läste Stig Dagermans samlade verk, som jag, in case of emergency, turligen nog hade ställt på toaletten. Efter en stund hörde jag steg i korridoren och jag började hojta. Linnéa hörde min bön lovade att hämta Peo, internatföreståndare. Peo kom och började joxa med låset samtidigt som han försökte föra en normal konversation med mig, ja, så normal en dialog med en inlåst toallettfånge nu kan bli; "Ja, det är ju inte det bästa.. men inte heller det sämsta stället att bli inlåst på." Efter ett tag gick han iväg efter verktygslåda och förstärkning. Under tiden hade Oscar hört om min bistra tillvaro och slöt upp med resten av folksamlingen (Peo och den andre) och började spela blockflöjt. Jag vet inte om det var för att uppmuntra, men en felspelad "Nu grönskar det" har aldrig legat på min topp-tio. Till slut, efter 27 minuter, men vad som närmast liknade de 27 år Nelson Mandela satt fången på  Robben Island, flög jag ut genom dörren. Sensmoralen var: ha alltid en bok på toan och bränn alla blocklflöjtar.

Nu måste jag ta ner tvätt, packa och eventuellt, antagligen inte, skriva på mitt argumenterande tal.

Lala salama! =Sov gott. //[email protected]

Hej hej hej

Jag hade tänkt att inte göra så stor grej av att skriva inlägg; då kanske jag uppdaterar oftare. Så hädanefter får ni tåla lite stavfel och o-orienterade tankar. Anledningar till frånvaro: 1. vi har så stora och många läxor att jag avlider, och 2. min dator har varit paj och jag trivs inte i datasalen. Jag har nu återupplivat min kära macka, men filerna. gick. inte. att. rädda. AAAAAAAAAAAAH all musik, alla bilder, alla bokmärken, alla dokument, allt.. ja om ni någonsin ägt en dator eller bokhylla förstår ni min frustration. Jag ska gå enmansskallgång med ett USB genom internatet efter bra musik. Dock tror jag att ingen har mina favvis-artister (Antony & the Johnsons, Joanna Newsom, Moldy Peaches, Doktor Kosmos) så ni får gärna skicka blandskivor nu! *HINT HINT HINT* Annars får jag dras med enbart niggah-dunk de följande sex månaderna.. Weell.. jag saknar er mycket när jag läser vad ni skriver.. och Lina, jag har fått ditt brev! Och ditt vykort. De var underbara!

Lite händelser
-Fältstudieveckan har varit den roligaste och intressantaste veckan under hela Kenyavistelsen! Första dagarna var vi i Kisumu, Kenyas fjärde största stad, där vi på morgonen besökte VI-skogen-projektet. Hela eftermiddagen var vi lediga, så Lisa, Miahabo, My och jag åkte runt till olika platser med cykeltaxi, bodaboda (namnet kommer av att de främst användes till att åka över gränsen till Uganda med förr i tiden, alltså border-border), vilket var något av det roligaste jag gjort i mitt liv. Vi flög fram i den sjuka, ja sjuka, trafiken och det kändes fullt rimligt att dö vilken sekund som helst. Dessutom kostade det ca. 3kr/gång. Vi var på marknad, saluhall och såg en massa äcklig fisk, vi gick på nationalmusséet (där vi verkade vara de enda gästerna på hela veckan) och fick se en 106 år gammal sköldpadda (stor som en stenbumling) och en massa dammiga, jättefult uppstoppade djur. Jag spelade dessutom in sköldpaddsporr (som jag tänker sälja dyrt till en fetichist). Det går långsamt det med! Sen åkte vi vidare till Kusa där vi var indelade i arbetsgrupper; några fiskade, några kollade på utbildning osv. Jag var i arbetsmarknad och gender-gruppen. Vi fick prata med lous (en av de 42 stammarna i landet) och hur det är att leva polygamiskt; det var jätteintressant verkligen. Särskilt då gubbarna var väldigt öppensinnade och kunde se saker ur vårt perspektiv. Vi besökte även gamla gummor som vävde korgar. De var jättesöta och påminde mig om farmor. Hela veckan kändes som en ny upplevelse trots det mesta var väldigt klyschigt.
-Jag har matat giraffer! Det var läskigt och mysigt. Läskigt för att de var större än man tror och om man inte aktade sig kunde man få en knuff; "No food, no friendship" som skötaren sa. Århundradets bästa ordspråk. Girafferna hade jättelånga blåa, ja blåa, tungor (de petade sig i näshålen med dem), och stora vackra, glasartade ögon kantade med långa ögonfransar. Man matade dem med pellets och tungorna kändes som blött, varmt sandpapper.

Just nu är här svinkallt och regnperiod; hela internatet går påpälsade och dricker te. Jag hoppas att jag får tid att ladda upp lite bilder snart. Gör detsamma snälla ni!

Kram kräm kras, yours sincerely; Alva

Hej hello alleehuupa. Mike Higgins hair.

Tragik: min dator har gjort slut med mig. Och den tog med sig alla anteckningar. Nej men, jag har mailat pappa och det kan hända att det löser sig.. jag ville hur som helst mest tala om att jag lever! Och varför det aldrig kommer någon upppdatering. Mina anteckningar är som sagt borta men här kommer en snabbis:
-Jag ska gå en mil imorgon. Klockan halv sju på morgonen. Hjelp.
-Jag och Miahabo har, i sann Lina-anda, startat en bokklubb (bara för att se till att folk som tycker att jag är nördig ska hålla sig till det) och faktiskt, så har tolv personer anmält intresse!
-Igår var jag och några tjejer på etiopisk resturang och såg poetry slam. Jag inledde kvällen charmigt med att missta en hel grön chilli för en böna och sprang med snor i ögonen och tårar i näsan med en halvlitare vatten ("it's on the house" som hon så vänligt uttryckte det) nerkörd i strupen mot lokalens toaletter med hast (ytterligare en anekdot till denna historia är att restaurangen hette "Dass"). Poesin var blandad, allt från högastadiekvalité till jättebra. Servitrisen missuppfattade min beställning av en öl till "hela laget runt" och jag fick därför in fem flaskor istället för en. Hon vägrade ta tillbaka dem då de redan var öppnade, så vi (de andra erbjöd sig att dela men i sanningens namn var jag ganska duktig på att ta hand om det själv) fick dricka upp dem. Väl hemma fick jag och Kleo den briljanta idéen att basta (halv ett)och efter det drog jag till Annas rum för att avsluta kvällen med att hälla strössel (wtf?) i hennes hår. What can I say? Lyckad kväll allt som allt.

Just nu sitter jag ensam i den surrande datasalen, med luciaglitter i håret (hur gick det till?) och känner en sådan där obehaglig rastlöshet som infinner sig när man har för mycket att göra, så mycket att man inte ens orkar börja. Jag tänker på er.. och på halloween. Förhoppningsvis har vi någon liten tillställning. Annars är jag inte med. (Lotta på bråkmakargatan?) Syrsorna har börjat sjunga och mörkret är redan kompakt. Nu måste jag nog avlägsna mig... Hoppas att ni mår bra. Alla. Jag tänker på er. Det har jag redan skrivit, men jag vill göra det så klart som möjligt.

Puss, kram & fan. Over and Out. /Alva

Ursäkta min frånvaro! Jag har inte blivit äten av en noshörning (tillskillnad från James föräldrar i "James & jättepersikan"). Idag, torsdag, hade jag två prov, en muntlig redovisning och dessutom geografi- och matteläxa. Matten är för övrigt ap-jobbig. Vi läser B-kursen på en halv termin av nån jävla anledning också, så man måste vara assnabb. Hur som helst får detta bli min fula ursäkt.

Jag har lagt upp några bilder på bilddagboken nu, fast det går segt. Dessutom är den nu öppen för allmän beskådan. Fler kommer såsmåningom. Enjoy: http://laxask.bilddagboken.se/

Under höstlovet (med start i morgon!) ska vi åka till Mombasa (inte Simbas farsa, som heter MOFASA. Nöjda nu?) som ligger vi indiska oceanen. Vi ska åka tåg ner dit (bara det en upplevelse!) och det är inget x2000 vi snackar om så vi ska sova i kupéer och blaj. Resan tar 16 timmar. I Mombasa ska jag ta dykarcertifikat (julklapp från morsan & stabben!) och parta varje kväll muahaha! (Vi får vara ute till tolv alla kvällar utom onsdag då det är ända till två av nån outluskad anledning. Dock börjar dykningen åtta på morgonen så... ). Vi ska bo i hus om fem personer och jag har gått samman med alla vegetarian-treor. Hippielägret for teh win!!1!!1!11 Erika (en av dem) ska öppna ett vegancafé på Gottland efter trean (hon har lovat att jag ska få hålla föredrag där. Om vad framgick inte men i alla fall) så det ska bli spännande att se vad hon lagar. Själv hade jag tänkt laga en couscousgrej som jag har lyckats med en gång förut. (Bäst att ta det säkra före oätlig skit.) Mombasa innebär tyvärr att jag inte hör av mig förrän om en vecka.. Uppdatera mig under tiden! Vi såg föresten på svenska nyheter igår. När de annonserade om ett stort snöoväder började alla applådera. ...åå by the way är det 30°C i Mombasa just nu. Inte för att göra er avis eller så, nej nej gåspastej, bara allmän information.

Förra helgen var vi i ett naturreservat som bara är öppet en gång om året, under vilken man får gå en unik konst-runda i Ngong-forest (som skogen heter). I svenska skogar luktar det ju kåda, blöt mossa och svamp, vilket är en väldigt trevlig kombination, men det här var något helt otroligt. Precis när vi gick in i skogen luktade det pepparkaksdeg, men under resten av promenaden kände jag en helt wunderbart uppfriskande doft som jag efter en titt på lövkronorna förstod var eucalyptus! Ni vet, det som man har i halstabletter och så. Jag är ingen trädexpert men jag råkar kunna eucalyptus för att mormor visade mig den på Cypern; den har jättevackra blad. Konstverken var till en början en besvikelse: brända stubbar. But why? Men allteftersom vi gick längre in blev de mer invecklade, intressanta och surrealistiska. Under den här helgen hade jag dessutom lagt mig till med att tappa rösten. Allt jag kunde få fram var små ljud liknande de en döende fågelunge kan tänkas utstöta. Jag fick alltså under den här dagen (och följande måndag och tisdag kom det att visa sig) kommunicera med lappar, precis som han i "Little Miss Sunshine" (eller farfarn i "Extremt högt, otroligt nära"). Såhär i efterhand är det väldigt undehållande att läsa dem.. Ja, pröva själv att skriva ner allt du säger under en dag! Älska random.

Idag har jag

• haft massa ångest (över prov etc.)
• smakat på kamelmjölk (Miahabo hade köpt det på supermarketen. Smakade inte så jätteannorlunda, men det var obehagligt ändå, för jag tänkte på ett stort kameltryne medan jag drack.)
• badat i poolen på kvällen i regn (det var könt, som norrlänningarna säger)
• krossat tårna mot en kruka
• ätit en cp-stor avokado och lagt dess kärna i ett glas med vatten (som någon slängde!!1!11!!1111)
• köpt inhemska jordgubbar och bananyoghurt (eller 'yougert' som man skriver på pressbyrån i malmö) att äta på tåget
• stört mig något fruktansvärt på en här som alltid ler när man tilltalar henne (inte på ett glatt vis, utan på ett förvirrat, osäkert, bemötande sätt. jag hade kunnat säga "bajs" och hon hade fortfarande lett.)

Om det här med brev: bli inte avis om ni inte har fått än, det är så många jag vill skriva till och frimärken kostar så jag får ta några i taget. Men alla ska få, i sinom tid! I morgon ska jag försöka få iväg några, innan vi åker. (Elin: vad var det för hot om brevbomber? dobidodododo *x-files*) Jag saknar er alla väldigt mycket..

SKUM men asbra låt: Starving in the belly of a whale /Tom Waits (med sin mest whiskey-indränkta stämma!)

Bröst och mjölk heter samma på swahili (maziwa). Fågel och flygplan heter samma (ndege). Man kan ana någon slags logik bakom det, inte sant? Men mormor och.. tomat?! (nyanya). Är det bara jag som inte ser kopplingen?

KÄRLEK KÄRLEK (och inte kareokekärlek utan riktig) /Alva

P.S. Kokosnöt heter "nazi". Jag vet åtminstone en som kommer tycka att det är kul. (Känn dig inte träffad, ditt flygplan.) /D.S.

Jag måste bara säga; frunchen (frukost+lunch) som de serverar på helgerna är sanslös.. Släng er i väggen lejon & leoparder, är det någon gång man kan räkna med att dö under vistelsen här så är det vid tio-tiden en söndagmorgon. Fyra sorters juice, te, kaffe, mjölk, skivad papaya, honungsmelon och vattenmelon, banan, mannagrynsgröt, massa bröd + pålägg, korv, bacon, yoghurt, müsli/weetabix/cornflakes/russin OCH man får beställa skramlade ägg eller omelett!

JAG HAR KÖPT EARL GREY!!!! Med tanke på att te är Kenyas största exportvara tog det en jävla tid att hitta lite hederligt Earl..

Om utekvällen: vi åkte till ett ställe som hette Casablanca istället för Horseman, för det skulle tydligen vara "trendigare". För er som är från Floda kan kvällen sammanfattas såhär: Jag fick en puss av (bland andra) Ella, haha! Jag svek några ideal men det var skitkul och jättemysigt i alla fall. Jag fick också kommentaren "Visa lite hud Alva, du ser ju ut som en feminist." för att jag, som vanligt hade skjortan knäppt.

Sally: Ja, det är fritidsaktiviteter varje dag, men olika. Ridning på onsdagar, basket på torsdagar, ja du fattar. Men simma och spela tennis kan man ju göra när som helst! Att ringa är ganska dyrt, men ladda ner skype, det är gratis och då kan man prata hur länge som helst! Jag heter offworldcolonies. Illusinera mera1!1!1111

Camilla: Det är kul att du berättar om små saker också, man känner sig hemma då. Mount Bjornis <2 for ever! "Att häftmassa" kommer säkert impa på läraren haha! Kul att ni också ska ha FN-rollspel, då kan vi informera varandra.. Nairobis Model-UN är för övrigt rankat som det andra bästa i världen! (Etta: New York såklart..) Förra året vann Svenska skolan pris för "bäst klädda" hahaha, vilken prestige. Vi ska ha FN-prov på FN-dagen, mobbat! HAHA LOL JOHANNA! Jag visste att hon skulle vara med i någon såpa iofsig, men inte att hon skulle behöva svara på "vilket djur skulle du vilja vara"-frågor! Btw var det jag som skrev "ahaHSHS". Det var sent ehe... Angående Linas glamrockfetisch: kolla in hennes blogg rosaochfluffigt.blogg.se haha!

Pauline: Föreslå en picnic/grillkväll eller nåt, det är alltid mysigt! Och montera upp en engångsgrill kan helt klart klassas som teambuilding... Kram!

Lina: Lägg upp en bild på din nya frisyr på bloggen please! Vad innebär femme rose, smörmannen och djävulshäxan? Om Mr Silver Junior: go for it girl! Det kan uppstå pedofil-rykten omkring dig men skit i det. <3

Jessika: 1. Den är på späckhuggarsafari vid Lofoten.
2. HANDLEDARE! Jag dör! Dessutom är jag ytterst tacksam över att folk delar med sig av sån (för andra) irrelevant information!
3. Gräjt success!
4. Jag lovar och svär. Visst är hon som spelar isdrottningen grymt bra btw?
5. Vi är bajs blir "Sisi ni mavi". Kul att du har joinat ginger-kid-klubben!

KRAAAAAMPÅRE!

Mwananchi! Så hade kanske otaliga Cornelis-låtar börjat, om han vore kenyan. (Betyder alltså "Medborgare!".)

Vid fyrasnåret varje dag är det fritidsaktiviteter och i skrivandets stund ska en stor grupp med tjejer iväg och rida. Killarna däremot är självklart upplagda för fotboll. Jag sitter här som något slags androgynt mellanting till hösäck och skriver på datorn. Men faktiskt så har jag anmält mig till gympapassen på tisdagarna, trots att jag alltid känner en viss motsträvan när det gäller att vifta med armar och ben i grupp. ..fast Lina har hjälpt mig övervinna en del känslor i den frågan, så hon och hennes obotliga energi ska ha en eloge för det! Dessutom kan jag simma och spela badminton eller tennis när helst andan faller på. (Just nu är jag förkyld så jag håller mig undan från sånt, men jag vet inte hur ofta andan kommer att falla på sen heller om jag ska vara ärlig.)

Min favoritlärare heter Lazarus och undervisar i kiswahili. Han är levnadsglad, men inte på ett jobbigt kesosätt, utan sådär inspirerande spontanglad bara. En gång sa han "If a word exists, it's for us to speak about! But not if you say 'fuck you'." och alla kommer alltid ut leende från hans lektioner. Idag när vi gick igenom glosor kommenterade han att banan heter "ndizi" på kiswahili, men att "banana" också är ett kiswahiliskt ord. Men "banana" betyder inte banan, det betyder omfamna! När något på kiswahili ökar i styrka eller kvantitet så säger man det två gånger, så "De kramas jättemycket!" blir "Wanabananabanana!". Alla har gått runt och sagt det till varandra sedan i morse; lite av internatets nya hälsningsfras.

Fick ett bra mail från pappa igår:
Subject: Din blodgrupp ...

... är en väl bevarad statshemlighet. Har nu förspillt en försvarlig del av min ungdom på att ringa runt till allsköns register, arkiv, förlossningskliniker, barnavårdscentraler, orakel och folk som spår i kaffesump. Till slut kom jag fram till journalarkivet på kvinnokliniken på Östra sjukhuset, där de - till min stora glädje och förvåning - meddelade att de hade journalen från när du föddes. "Kan jag få reda på vilken blodgrupp hon har?" "Nej." Vilken tur att man inte kan döda folk via telefon. Endast modern får tillgång till uppgifter ur förlossningsjournaler och måste begära det skriftligt, med originalsignatur. Jag har bett Malin skriva dit, men det kommer nog att ta lite tid; hon jag pratade med lät inte som någon som gör saker snabbt (bekräftar alla mina fördomar om folk som jobbar i arkiv). Du får meddela masaierna (fast jag trodde bara det var koblod de åt nuförtiden...) att uppgiften kommer, men de får tåla sig lite till.

Visst är det konstigt att bara modern får reda på blodgruppen? Det måste ju finnas någon tanke bakom det, men jag kan verkligen inte se den. Ännu en punkt att verkställa när folk har slutat kalla mig "lilla gumman" och jag har blivit FN:s generalsekreterare. Nåväl, åter till nuet. I morgon ska vi på ?teambuilding? genom att campa en hel helg i Malewa och jag måste packa. (Förklarar ju varför jag sitter här..) Jag är skeptisk för att a) det heter teambuilding. b) någon har skrivit "ett glatt humör!" som en punkt på på packlistan OCH använt fem utropstecken efter en mening. c) det antagligen kommer att innebära jobbiga tvångkroppskontaktslekar och annat förnedrande som ska få oss att "lita på varandra". d) jag kommer frysa arslet av mig e) vi får inte bestämma vem vi ska dela tvåmannatält med. Men jag utesluter inte för den sakens skull att jag kommer ha det roligt! Inför campandet har jag inhandlat en stor ficklampa, jordnötter med kokossmaköverdrag (spännande va?) och en mygglotion som jag redan lyckats spruta upp i näsan (jag skulle bara lukta, få inga idéer nu).

Sist får ni en bild som jag ritade idag.. Jag försökte ladda upp ett kort på den överkörda zebran de har satt upp på väggen i sällskapsrummet också, men internet här är så segt så det gick inget vidare.. Men det kommer bilder, jag lovar. Det här är alltså jag vid poolen idag. Alla låg och blev brunare och brunare och jag satt och var förkyld och blek och jävlig, och så fick mina stora solbrillor mig att tänka på en spyfluga och ja, ni fattar.

Det är bara era kommentarer som får mig att fortsätta skriva, tack å tack å tack!
Camilla: MIIIH alléskolanminnen...
Lina: NEJ!

Kärlek och te! /AlvA