Över hundra döda. Dock är inte jag en av dem! Men allvarligt talat är jag lite oroad.. men främst arg. Arg för att vi inte får gå ut idag, nyårsafton, och måste sitta här och ruttna, som vi gjort i fyra dagar nu! Igår gick vi på promenad för att handla, men alla köpcentrum var stängda. Peo, internatföreståndare, kom och hämtade oss med buss för att han var lite orolig. Arg på Kibaki, som sviker demokratin. Arg på folket, som använder det orättvisa valresultatet som ett skäl till att vandalisera och döda! På kvällen var himlen täckt av svart rök. En vakt berättade för mig att lous gick runt och brände kikuyu-hus i Kibera. I morse jagade polis en man utanför skolan och han försökta ta sig in här för skydd, men vakterna hindrade honom. Det hördes skottlossning alldeles nära, men det hade ju inte med oss att göra så det var ingen fara. Kalle (internatföreståndare) sade åt mig att inte skrämma upp folk via blogg (how the hell?) men jag tror att jag oroar mer genom att hålla käften. Nu säger jag ju åtminstone att vi är säkra! Nyss ringde en reporter från Expressen som jag fick prata med. Jag sa bara att det var lugnt och säkert här på skolan, men det är möjligt att de har ändrat det till "SVENSKA STUDENTER NÄRA DÖDEN".

Jävla Kibaki. Jävla mass-psykosdrabbade människor. Gott nytt år! /Alva

P.S. Det här tål nog att uprepas: vi mår bra, läget är lugnare, jag är inte rädd, vi är säkra. /D.S.

God jul trogna och otrogna läsare! Jag har varit bortrest i två veckor med Professor Pappa och lilla Vilding och först nu känner jag mig riktigt ledig. LEDIG! Det är ganska få på internatet nu, de flesta är antingen på semester med familj i Kenya eller hemma i Sverige. Miahabo och Kleo kollar på OC dygnet runt (jag överdriver inte) och jag tänker sannerligen inte joina dem; kolla lite igår. Varför denna hysteri? Det var nog den tråkigaste, torraste, mest orealistiska serie jag har sett? (Jag överdriver inte nu heller.) Invänd gärna! Fast jag har väl å andra sidan inte sett så många serier.

Jag har haft en härlig semester i alla fall och vart med om en del osannolika saker. På ett av ställena vi bodde på, i Nakuru, upplevde jag följande: Sista kvällen satt jag och pappa kvar och pratade lite i restaurangen. Precis när vi skulle resa oss upp och gå släcktes lokalen ner och en sång började ljuda: Jambo, jambo kwana! Habari yako, nzuri sana! Hela kökspersonalen kom indansandes med en tårta, spelandes på olika köksredkap och med en fackla i spetsen. "Jag har sagt att du fyller år, höhö." sa pappa skämtsamt, men mycket riktigt dansade de fram till vårt bord, satte ner tårtan framför oss och började klappa i händerna. Pappa började skaka på huvet och upprepade "Wrong table!" med de bara log. En av kvinnorna sade högtidligt "We appreciate everyone that stays more than one night!" och när vi kollade ner på tårtan såg vi att en spretig handstil bokstaverat: KARIBU TENA PETERCALS SON; "Välkommen åter Petercals son".

I julklapp fick jag en massa fina saker och jag ska vara så osjälvdistansig nog att jag räknar upp några av dem: Fågelbok för Östafrika, kents nya skiva, pappas gamla men ack så braiga kamera, rosa ackstreetboyshalsband (av Vilding, från Myrorna), massa filmer; gammalt och nytt, från Sicko (Moores senaste), Monstret från svarta lagunen (skräckfilm från 50talet) och inspelade föreläsningar av Richard Dawkins (ateistföreträdare, kan vi kalla honom) till serie om proggmänniskor på 70talet (Upp till kamp), GP3or, pengar, en universalkontroll (fråga inte! men jag tänker sitta utanför min samhällslärares fönster med militärsminkning och jävlas), några böcker (bok om kent! mysko.), marsipangrisar och pepparkakor och inte minst en jättefin uppgraderad verision av kvinnlighetsmanualen (pimpad med en virknål dessutom) av Lina! Tack så jättejättemycket! Jag vart tom. lite blöt i ögonvrån. Vad fick ni mina vänner? Btw. har jag hitills fått brev från Jessika; så himla snyggt. Pyntat med Harry Potter & the Puppet Pals!

Jag funderade på att gå och köpa äpplen förut, men det uteblev av två orsaker:
-Köpcentret är stängt.
-Vi får inte gå ut.
Båda orsakerna beror dock på samma sak, och ni som uppdaterar er via nyheterna kanske redan vet varför. Idag är det val. Jag har kommit på mig själv med att skriva alldeles för lite om detta! Trots allt har både womens aids run (som jag faktiskt hade tänkt delta i, yessum) och Akon-konserten (som ska hållas tvärs över gatan, men som jag inte hade tänkt delta i) blivit inställda/uppskjutna pga. osäkerhet inför valet. Det är mycket jämnt och står mellan de här snubbarna: Raila Odinga med sitt parti ODM och Mwai Kibaki med PNU (sittande president, som jag faktiskt sett irl!). Partierna kan inte beskrivas med höger/vänsterskalan, men Raila anser sig vara mer vänster (och har döpt sina barn till Fidel Castro och Che Guevara lol!). De är ganska lika i sina program med undantag av Railas jimbo-reform (som jag förklarar närmre om han vinner). Det ser ut att bli mycket röstande efter stam (Kibaki är Kikuyu och Raila Lou) och jag har hört rykten om att Kikuyu skulle ha tagit bort alla namn på r, o, e, och w (för att det skulle vara vanligt för Lou) från röstlistorna, men det låter osannolikt. Dessvärre hittade jag lite belägg på GP:s hemsida, läs! Det är mycket baktal.. först i morgon eller övermorgon vet vi säkert resultatet och då meddelar jag om vinnare och eventuella upplopp!

Övriga nyheter?
-Jag har blivit krönikör! Vestmanland läns tidning har hittills publicerat en, jag hoppas på fler.
-Bilddagboken är uppdaterad. Mer Alva till er! Nej men nu har ni bildbevis på min existens.

Gott nytt år! Det tänker jag ha. /Eder Alva

Jambo rafiki wangu! (Hej mina vänner!)

Just nu känner jag mig ungefär som en urvriden trasa. Jag ägnar nästan varje vaken stund åt att göra klart de återstående arbetena. Därför är det verkligen jätteskönt att gå in här och läsa att ni har fått era kort allihopa. Jag stod på kanten till att ringa upp postkontoret och ryta vad fan det är frågan om, när jag fick mail från lilla Vildis och läste era kommentarer. Nu har jag håltimma och sitter i uppehållsrummet. Bara jag och den överkörda zebran och Nick Drake.

Jag har flyttat till treornas nu! Se där vad man kan åstadkomma med en synonymordbok. När jag kom hade Miahabo satt upp en "Välkommen kära Alva!"-lapp på dörren och min ögonvrå blev lite blöt. På kvällen ställde de till med en liten invigninsceremoni å min ära och jag fick en burk jordnötssmör i inflyttningspresent. I min nya korridor har vi en "poo-poetry"-bok på toaletten; skriv poesi medan du bajsar. Jag har även bidragit med "Stig Dagermans dagsedlar" för inspiration:

"En hel sekund i livet
är mången broder fri.
En namnlös fågel stryker
hans panna tätt förbi.
En tanke exploderar
som ett fyrverkeri:
Vårt läge är kanhända
inte hopplöst - bara vi."

Idag tog vi skolkort. Erika hade gjort en skitsnygg t-shirt som det stod "Död åt kapitalismen -länge leve kärleken" på, översatt till kiswahili av vår lärare Lazarus.

Personliga Persson

Lina: åh vad kul att du tänkte på mig när du läste det om henne! Min kompis engelskalärare i sjuan frågade en gång på svengelska om jag var döpt efter Alva Myrdal. Jag blev ställd och hade aldrig hört talas om henne, men nu vet jag bättre. Hoppas du får användning för örhänget! (Därav inte sagt att du ska känna press på att använda det om du tyckte att det var gräsligt.)

Elin: Skicka gärna adressen! Nu ska jag ju åka iväg ett tag, men jag kanske får chans att kolla in affären och hälsa på dem efter jul. Ang. julhets så skiter jag i om ni gillar att pyssla lika mycket som jag eller ej, vill bara att ni ska veta att jag tänker på er, så känn ingen press. Fast jag har en känsla av att ditt kort kommer vara rätt pyssligt iaf? Keep on pyssling in the free world my friend!

Pauline: Åh vad fint du skriver. Hälsa Mona resten av familjen så mycket! Kramkram!

Jessika: Haha, kontexten av ditt medelande var att du är mycket exalterad va? Ser verkligen fram emot det kortet!

Camilla: Aww.. ta chansen om du ser honom igen! Vad har du att förlora? <3

Alla: Old Jug, Gul Jod och allt vad det heter. Men låt inte överkonsumtionen gripa tag i er! Lagom är bäst.

Hej människor,

Jag ska snart till bokklubbens tredje möte och tända det första ljuset i min egentillverkade ljusstake och äta mjuk pepparkaka som Jenny och Hanna har bakat. Jenny och Hanna är två universitetsstudenter som genomför ett projektarbete här nere, och idag var jag och några och kollade på det. De renar vatten hos ett barnhem med hjälp av växter och en syrepump. Vattnet blir inte drickbart, men duger till att tvätta i. Direkt från floden luktade vattnet bajs men efter processen luktade det svensk insjö. Klar förbättring. Vi fick en rundvandring på barnhemmet, som var jättefint, trots att det bara finansierades av välgörenhet. Alla barnen slängde sig på en och var trevliga. Senare på dagen åkte jag och Lisa till Yaya för att köpa frukt och gå på masaimarknad. Utanför mataffären stod människor med tomteluvor och stora kartonger med matkassar i vid fötterna. Jag blev tilldelad en lapp där det stod att man gärna fick handla en julklapp till någon i Kibera och vad en sådan kunde innehålla. Jag och Lisa inhandlade: en liter long-life mjölk, ett paket kakor, en påse te och fem skrivböcker för motsvarande 37kr. Jag hoppas att någon blir glad!

På internatet finns ett jättetöntigt system. Systemet säger att om man önskar byta rum, måste man skriva ett formellt brev till ledningen först. Så istället för att jag skulle kunna gå fram till Peo och fråga "Får jag byta rum?" och han svara "Ja." så måste jag först skriva ett brev, sen måste föreståndarna ta upp frågan på sitt måndagsmöte och SEN kanske jag får ett ja. Mitt brev:

Bäste internatföreståndare,
jag ber härmed om lov att få byta rum. Jag vill överge rum 10E för 2C av flera anledningar;

• Alltför ofta störs min koncentration såväl som sömn av vad somliga kallar musik. (Jag vill inte nämna några namn, men någon som börjar på J och slutar på ohan kan vara en beaktansvärd part i denna inrättning.)
• Rum 10E råkar vara mindre fördelaktigt beläget ur viss förnimmelseaspekt. När jag utgår från mitt rum möts jag varje morgon av en mindre livsbejakande odör från den närbelägna vattenklosetten och destruktiva känslor infinner sig.
• När jag anlände till det här i övrigt trevliga internatet förväntade jag mig ett onyanserat och opersonligt rum att så att säga "börja från scratch" i. Dessa förväntningar omintetgjordes dock så snart jag äntrat rum 10E. En hel vägg ornamenteras nämligen av inte mindre än fem psykedeliskt turkosa granar i kontrast till en avogt stor fullmåne. Det var mer än vad jag har bett om.
• Sist men inte minst har jag fler kamrater i anslutning till rum 2C. Förflyttningen skulle innebära en mer stimulerande miljö och möjlighet till läxhjälp i större utsträckning.