Hej mina nära långt borta och kära.

Tyvärr är min dator fortfarande paj, så bilder blir det inte på ett tag.. Men en kort uppdatering om höstlovet: 
Mombasa var jättehärligt! Mycket mygg och loppor, men det varma havet och kvällarna då vi åt vår egenkomponerade mat och drack rooibos kompenserade krypen. (Mamma skrev btw såhär när hon fick höra om lopporna; "Loppor usch!! påminner mig om när du var bebis och jag hittade ett överkast i en kontainer och inte visste om loppor...jag bar det direkt till tvättstugan men då hade de redan hoppat på mig.. sen bet de dig och jag var uppe hela nätterna med ficklampa. Sen fick din far köpa en lopp-bomb som han smällde av i lägenheten så alla loppor dog." WTF!?) Nu är jag dessutom en fullfjädrad (fullfenad?) dykare! Fast jag har inte fått min certifikat än, men i alla fall. Första båtfärden var dock skrattretande; maken till landkrabbor får man leta efter. Med bonnebränna och myggbett låg vi som trasor över rellingen och spydde. Kenyanerna och vår tyske dykledare (enter ze boot!) hade kul i alla fall! Vi fick bl.a. se två åttaarmade bläckfiskar och en stor igelkottfisk, men det häftigaste var att simma på rygg. När man är nere på 15 meters djup ser man inte längre ytan när man kollar upp, bara ett stort, oändligt vitt blurr, endast stört av våra luftbubblor som accelererar uppåt tills de blir så små att de försvinner. Lite vägen-till-himmelen-känsla, mycket vackert. Dessutom började det ösregna uppe på ytan, men nere på botten var det enda som hördes ett smått, stickande, liksom tasslande ljud. Så som jag föreställer mig att elektricitet skulle låtit om det hade ett ljud.

Edwin hade kommit på den något briljanta idén att skicka ett USB-minne (på så sätt får man plats med både musik och bilder utan att det kostar en massa pengar) men när jag skulle skicka tillbaka det hade någon samvetshemsökt tjuv sprättat upp kuvertet, tagit USBt, men ändå tejpat igen och skickat vidare det tomma kuvertet till Edwin! Utöver att jag blev lite besviken på mänskligheten är det ganska kul att en okänd människa nu innehar en video där jag guidar runt på internatet ("här är mitt rum") iförd cyklop och snorkel.

Bokklubben, som ofyndigt nog heter Kitabuklubben (kitabu=bok på kiswahili) gick med framgång! Tio likasinnade möttes vid biblioteket och i inte mindre än en och en halv timma satt vi och berättade, sågade/hyllade, skrattade, myste (mös?) och drack mys-te. Jag valdes för övrigt till te-ansvarig. Vilket påminner mig om den underskattade idén som Daniel kom med här om dagen! "Du kunde åka runt i världen och bara dricka te, Alva." YES BÅX! Jag skaffar en skåpbil/minibuss, en eller flera själsfränder, en kameraman/kvinna, en massa pärmar att klistra in i, och lådor att samla i, och papper att skriva upp omständigheter och omdöme på och så lever vi på te och ris och frukt i ett år! Och när vi har varit på den engelska landsbygden, i Indiens myllrande städer och den sibiriska högplatån och alla jordens små hörn och kanter så släpper vi dokumentären "Teresan". Moder teresa här kommer jag! *överexalterad alva tuggar fradga*

I går var vi på en övningsdebatt inför Model UN. (Snabbfakta: Model UN är ett FN-rollspel för gymnasieelever och som hålls i FNs riktiga lokaler. Nairobis Model UN är det andra största i världen, efter det i New York.) Jag, Kleo och Maja hade på fredagen impulshandlat formella kläder (annars får man inte komma in!) på Toymarket (second hand-marknad). Jag fick tag i skinnskor, kostymbyxor, skjorta, kavaj och två slipsar för summa summarum 160 kr! Nästan alla tjejer hade pennkjol och jag blev inom kort "FN-pimpen". Dessutom har jag valts (okejdå, genom lottning, men ändå!) till ambassadör för mitt land (Filipinerna). Mötet, som gick ut på att generalförsamlingen röstade om resolutioner i en gympasal, var ganska långtradigt, men det var kul när ljudanläggningen sprängdes! "May the speaker please shout!" Vi på svenska skolan och franska skolan är de enda i rollspelet som inte har engelska som modersmål, så vi ligger klart i underläge, men jag ser fram emot det jättemycket! Hela veckan efter sportlovet hålls det.

Igår såg jag på Saw III, mådde jätteilla och var tvungen att läsa en mumintrollbok tills det gick över. Vem hade trott att jag skulle vara överkänslig mot bortslitna kroppsdelar, grisinälvor och hjärnoperationer? Vilken mes.

I morgon far vi på fältstudievecka till Viktoriasjön, uppdatera mig under tiden!

xxxxxx //Alva

P.S. Hittade Stig Dagermans samlade dagverser i bibblan här om dagen; fröjd!
"Sömnen är, såvitt man vet,
en död av sämre kvalitet."

P.S.2 Här om dagen råkade Isa säga ett liiitet, men för sammanhanget mycket väsentligt fel, i kiswahilin. Hon ville säga "Unafikiri mbwa anataka kuuma" (Jag tror att hunden vill bita.) men i själva verket sa hon "Unafikiri mbwa anataka kuma" som betyder "Jag tror att hunden vill ha fitta". Vi dog.