Hej hej hallå bloggen,

Frågor från Camilla
1. Hur uppfattas du/ni där? Är det blandat med olika folk så ni är som vem som helst eller är det "shit kolla hon med den vita hyn och röda håret".
-Här i staden får jag/vi inga kommentarer men det kan hända att det är annorlunda i Kibera ("förort" till Nairobi; kåkstad med 1 miljon invånare) eller hos masaierna. Jag har iofsig fått kommentarer om håret, men då har det varit av folk som försökt sälja något. (Nu är jag inte cynisk, bara ärlig.)
2. Hur känns folket i klassen? Nu efter ett tag..
-Det är väldigt många olika personligheter.. som nämnt är det ganska mycket brats. Jag trivs med ganska många, gillar spec. treornas korridor, tyvärr inte min egen.. Eller, jag ogillar inte de i min korridor, men det känns som att de inte gillar mig..! Som ni vet är jag inte hyperbra på att älska alla, men jag döljer det så gott det går. Sammanfattningsvis trivs jag med folket iaf.
3. Hur ser det ut? Träd?
Mitt första intryck var att det är mycket grönare än vad jag hade trott; när vi var i Egypten fanns det bara olika variationer av storlekar på sten (sand, grus, sten, berg). Här är riktigt frodigt, gräs växer överallt (dock inte samma gräs som hemma). Skolområdet är omgärdat av en hög häck och innanför den har vi både palmer och barrträd. Jorden här är röd och lämnar obarmhärtiga rostliknande fläckar på allt och alla. I buskarna sjunger olivtrastar (ser ut lite som överdimensionerade rödhakar med orange eyeliner), vad jag tror är olika finkar och biätare i klara färger och uppe bland molnen kretsar savannörnar och glador. ("Stora rovfåglar" på allas-språk.) Allt som oftast svävar doften av brända sopor in över området och om kvällarna spelar gräshopporna utanför fönstret. Föresten finns det riktiga monster till hoppor här! När vi var i Malewa hoppade en stor jävel upp på Sasha (klassens norrman och okränte tuffing eller "kämpetorsk" som vi kallar honom av outgrundlig anledning) som skrek "släpp mig!" i panik. Jag önskar att jag kunde ladda upp bilder men internet är så segt... Ska försöka snart ändå.

En jobbig sak med att bo på internat är att alla ljud hörs så bra! En morgon när jag stod inne på toaletten och hålögt borstade tänderna (ja, man kan borsta tänderna hålögt) nådde följande melodier mina morgontrötta öron: "Utan dina andetag" av kent, "Jag vill va som du" från Djungelboken och "Trygga räkan" obarmhärtigt spelad på blockflöjt. En remix jag sent ska glömma.

Femme rose, djävulshäxan och smörmannen m.fl.: snälla lägg upp filmen på youtube, jag får abstinensbesvär ju! Härligt att höra om brandövningen, jag skrattade gott åt er misär som ni säkert förstår. Ang. ideal och dåligt leverne:
-Om jag skulle flasha brösten skulle jag inte räkna det som "brutet ideal", utan snarare som "eliminerad personlighet och världsuppfattning". Med andra ord: jag har inte blivit en blottare.
-Lager på rummet är uteslutet: spritrazzior genomförs. Iofsig är det stort LOL med tanke på våra internatföreståndare. Kalle: en smula bortkommen, men sympatisk, yngling (jämfört med de andra alltså) med begynnande Moberg-rygg. Peo aka. Sur-Peo: säger inte mer än nödvändigt. Veronica/Vevve: oskuldsfull och mammig. Bryr sig om alla (antagligen allt också) och kan inte skälla. Louise och Eva: skumma tanter med party-dödar-gener som grundanlag. Om man är berusad på internatet kan man bli hemskickad. Å andra sidan är de här reglerna mycket mer luddiga än de framstod på pappret. Det är ju ganska motsägelsefullt att först förklara att berusningsmedel medför hemskickning och sedan droppa av oss på ett ställa där personalen skrattar åt Daniel när han beställer en vanlig Cola.
-Om jag nu ska vara ärlig mot mig själv och er så rökte jag vattenpipa, vilket jag alltid undvikit av den simpla anledning att det är "trendigt" och förknippat med café-vasa-människor (tänk: Stigs rökiga bd-bilder), men här var det faktiskt riktigt trevligt. Som med så mycket annat beror det väl på sällskapet. Vad jag inte tänker upprepa är cigg. Inte för att jag tror att det spelar någon roll om man feströker, men för att det är en personlig principsak. Dagen efter låg vi några stycken i varsin fåtölj i sällskapsrummet. Exempel på dialog som fördes: "Vad skulle ni helst vara, en säl eller en valross utan tänder?" /Otto. Nu på fredag blir det Horseman (dit ska majoriteten) eller Pavement (reggae-ställe). Men på lördag blir det wild-life igen! Vi ska på frivillig safari (Av nån jävla anledning ska mer än hälften inte med! Men det blir bara mysigt.) till Nakuru-sjön, känt som "världens största ornitologiska spektakel", vilket på svenska betyder "en jävla massa fåglar". Hornborgarsjön upgrade! Men den här gången blir det inte tält utan hotell med halv-pension, och det ska bli jättekul.

Följande textbit ingenting med Kenya att göra. Den har allting med Ingenting att göra.
Jag är glad att de har utvecklats musikaliskt, inte nödvändigtvis till det bättre, men till något annat. I det här fallet har de lämnat den rena rocken och introducerat mer pop och elektroniska ljudmönster. Tyvärr kan jag inte säga detsamma om texten, snarare känns det som att Jocke strävar bakåt. De är tillbaka på "Verkligen". Hela låten är en äcklig klyscha vaffan! Bara en sån billig poäng som att nämna Hagnesta Hill? Jag är besviken; jag vet att han kan skriva fantastiskt och texterna är ju faktiskt en stor del av det som är "kent". Tyvärr måste jag säga detsamma om Jockes röst, man märker inte alls att han har åldrats eller utvecklats. Han låter pubertal, som en upprörd Jimmy Jansson. De enda gångerna jag känner mig trygg är när han går upp i falsett (som i "en efter en"). Musiken är helt klart godkänd och instrumentalt mycket bra vissa stunder, men det räcker inte, inte när det gäller kent. Lite mer tankar och mindre ord tack!

Feta afrikakramar: Alva.

P.S.1 En halvtimmas massage och "mint-bastu" (de häller eteriska oljor i bastuvattnet) kostar 60:- på Impala, en närliggande sportanläggning. LÄTT!

P.S.2 Jag hade köpt pulver-Earl-Grey och det smakar skit! Mamma hjelp.

P.S.3 Rektorn och svenskaläraren (gifta) har bjudit in alla elever till "Taco & kareoke-kväll!"! Say no more, say no more...