Sa jag att jag verkligen inte hoppades att det skulle vara mellanstadiedisco? Min värsta mardröm came true. Jag hade hört att åldersgränsen var 16-19, men den var 13-19! Jag trodde jag skulle dö: alla killar såg likadana ut, alla tjejer såg likadana ut. Det var en sån där kväll då drömmar krossas; ni vet, småtjejer som har bestämt klädsel tre veckor i förväg men ändå bara står i hörnet. Jag och Kleo underhöll oss genom att iaktta kvällens sorgligaste människa; en gigantisk kille á Ron Weasley-utseende som ägnade hela kvällen åt att hoppa efter en heliumballong som var precis utom räckhåll för honom. Hade jag haft ett gevär hade jag skjutit honom.. jag trodde jag skulle dö vad mycket ångest som rymdes i den kvällen. En av oss, Frida, var uppe på scenen och dansade med Nameless, vilket hade varit ascoolt om det inte vore för att scenen befann sig i en gympasal... Jag har aldrig känt ett så trängande behov av något alkoholhaltigt. Vi ringde internatet och bussen hämtade oss en timma tidigare än planerat. Vi som hade både rosa ögonlack och nagelskugga... (som min hjärna mixtrade det till!)

Väl hemma tänkte jag ta en kopp te. På vägen till varmvattenberedaren drog Erika in mig i Annas rum. Aningens förfriskade, och Anna genomblöt då hon hade blivit iputtad i poolen, bjöd de mig generöst på smirnoff. Vi myste och pratade och jag blev pålägget i en fylle-lesbisk dubbelmacka (båda har pojkvän haha). Under kvällens lopp sa Erika "Alva, jag kan inte tänka mig dig kär. Du är cynisk kaffedrickare." Förutom det faktum att jag inte tänker överge teet för kaffe i första taget har hon faktiskt rätt.. Är det mitt öde att sitta med en kopp i näven och tycka synd om människorna? Jag blir ändå alltid kär i "fel" (Snape lol!).


Senare på dagen utforskade jag omgivningarna tillsammans med Salomon, Maja, Kleo och Otto. Bl.a. gick vi genom Kibera, som är en kåkstad med en miljon invånare. Alla små barn skrek "hawajo?!" när vi gick förbi och efter en stund fattade jag att de sa "How are you?". Det är svårt att beskriva varför, men jag gillade att ströva omkring där väldigt mycket.. Förutom barnen var den enda som uppmärksammade oss en som ville sälja weed (också enda gången det kändes lite obekvämt). Vi gick längs med en huvudgata, som vid minsta regn säkert hade varit jättelerig. Men som det var i dag, var den tilltrampad och dammig. I kanterna låg en massa skräp, matrester och pryttel. Då och då såg man en katt eller höna som letade i röran. På gatan trängdes cyklar, bilar och folk och i luften tävlade lukten från grillad majs, brända sopor, skoputs och kött från de små slakterierna. Alla "hus"/plåtskjul stod vägg-i-vägg och var sällan högre än mig. Bilar tutade och kassettbandspelare med africa-dunk ljöd från butiker. Gatan kantades av frisörer, hotell, musikaffärer, gatukök och mathandel precis som hemma. Fast medan jag gick där var ju likheterna inte närvarande, jag var bara lyrisk över att allt var så... pyssligt, så ihopknåpat. Många av stånden sålde vad innehavaren hade fått tag i för tillfället; en låda rostiga spikar, en begagnad rullstol, kablar till gud vet vad. Gummorna som sålde rostade jordnötter och grillad majs satt under paraplyer fastbundna till käppar nerstuckna i jorden. Även om jag inte kommer ifrån det att jag är en mzungo (viting/europé, men det har ingen rasistisk framtoning) så känner jag mig inte lika turistig längre. (Kanske för att jag inte släpar runt på en kamera hela tiden längre?) Svenska skolans område är som en oas mitt i alltet, och det enda av verkligheten som tar sig in hit, är lukten av brända sopor.

Camillusk: Det lät mysigt, matsäck ftw! Vad taskigt att du måste vara amerikan.. men du kommer att göra en bra cowboy. Du har ju en snygg rutig skjorta tex..!

Edwur: Söstra mi, här har du en helt egen personlig och individuell kommentar till ditt förfogande! Ang 10kmloppet: du trodde väl inte på riktigt att jag skulle springa hela vägen? I så fall har du överskattat mig grovt (vilket iofsig är en komplimang haha). JAAAAAAA!!! Du kan fylla det med vad fan du vill, jag blir bara glad av det faktum att det är ett paket, men här är lite förslag i varje fall: några stavfel, en blandskiva, ett stycke mumintroll, en smula saltlakrits, åtskilliga fulsnygga bilder eller varför inte den heta nyutgåvan av femme rose på dvd? Men som sagt; jag blir glad bara av att se en fyrkantig uppenbarelse med mitt namn på och jag är helt nollställd inför innehållet. Kräm! *knetpawp*

Femme Rose: Jag vill ha det i klartext: varför är du stolt över mig + varför kommer jag att vara mer mogen? Jag ska försöka ladda upp en bild... Åh jag önskar att jag kunde lyssna! Eller det kanske jag kan, på hemsidan? Säg till ifall det blir så! Det skulle vara jättekul att få höra din ljuva stämma.. kan inte du skaffa skype föresten? Det är bara att ladda ner helt gratis! Du får förklara mer om det där med tårgas och islam! Dessutom kan din syster bajsa ner sig.

Jessika; Haha det låter asbra! Jag ser särskilt fram emot Johans performance.. Och du måste förklara för mig hur en Byfeldt-lektion kan vara rolig!

Kärlek till alla i det iskalla ikealandet! /Den cyniska kaffe(te)drickaren