Ich bin ein Berliner*
Hohojaja. Berlin, Berlin, vad har du gjort med mitt smalben? Herrlich stad det där, så många intryck att jag inte vet vart jag ska börja. Den har både bidragit till vidgade vyer (duon på tunnelbanan, bögdiskona, den otroliga arkitekturen, vänligheten, den snygga och ständigt närvarande gatukonsten) och bekräftade fördomar (minsta närlivs har porr, korv och starksprit som basisutbud, språket är ett läte, oroväckande få kan engelska). Utsikten från telemasten, den lilla jazzklubben och de många marknaderna med billiga LP:s och kommunist-pins kommer för alltid ha en plats i mitt hjärta. Liksom pilsnern och dreadsmänniskan på tunnelbanan.
Jag, Lina, Linnéa och Karin filosoferar utanför vårt oranga hotell.
Det är märkligt hur småsaker kan slita en ur nuet. Idag när jag sakta flanerade hemåt och tog mig tid att bara andas in höstens skönhet, möttes plötsligt min stillhet av två skramlande, barnvagnsförsedda kvinnor. Deras andedräkter ångade likt två eldfräsande drakars och när jag kom så nära att jag hörde vad de sade, var det som att gå in i en vägg av ångest. All rödklädd lycka omkring mig var raserad, och jag såg bara livet. Rädsla inför maktlöshet? Jag tror det. Välj aktivt i era liv människor, hänge er inte åt slump eller någon Gud (för Guds skull). Häng inte upp er på att jag tog barn som ett exempel föresten, och tro inte heller att jag tycker det är något fel med ett svensson-liv. Det tycker jag inte, bara man har valt det!
Nej, nu är jag pöms och måste ladda hjärnan med nya, inspirerande mardrömmar. (Btw, mara = kvinnligt trollväsen eller ångest. Cake or death?)
Kram och kräm /Er drömmare i etern
*Ur Kennedys berömda tal -63. Från wiki: Kennedy should have said "Ich bin Berliner" to mean "I am a person from Berlin." By adding the indefinite article ein, his statement implied he was a non-human Berliner, thus "I am a jelly doughnut". <3
Jag är ju bara gräsand
Hemma. Sverige.
Gött band: Beirut. Klicka och du kommer direkt till urgullig hemsida med musikspelare uppe i hörnet. Lite likt Detektivbyrån fast med sång och lite mer traditionella instrument. Såg f.ö. att Detektivbyrån signerade sitt nya, första album (Wermland) på Bengans i onsdags, attans bacon att man missade det. Jag lyssnar mycket på "folkpunk, tjockbalkan, djurprogg, kraschklezmer, humpa bumpa, gathörnsgnissel, tokspel och bettleri" just nu (som Räfven så perfekt uttryckte saken). Och Sally har introducerat mig för smått geniala Sopor Aeternus.
Jag vill skriva, men någonting hämmar mig. Det finns så mycket att beskriva men så få ord. Återkommer nog snart.
Futurum
Det kommer nytt. Snart. Ett försök i alla fall. Håll ut! Rädda Joppe!
