(Nu sitter jag här igen, i stånd med att komponera ett nytt inlägg som jag kommer att förkasta.)

För ett och ett halvt år sedan, i inlägget "Tiden med brontosaurus" skrev jag upp en lista nyårsförväntningar: Mer ekologi, Besöka minst ett soffa (couchsurfing), Mer kvinnlig.. (kan väl inte skada?), Mer bildad (föreläsningar), Mer party, Mer tält , Mer te, Mer människor, Mer nörd (fältbiologerna), Mindre HMäckel, Mer random, Mer cynism, Mer göra.

En snabb revy av mitt liv får mig att konstatera att förväntningarna har stämt överens ganska bra hitills. Det senaste året har varit både underbart och smärtsamt händelserikt. Mycket har förändrats, men lite har skrivits, av många anledningar. Jag har tagit studenten. Fältbiologerna är numer en stor del av mitt liv. Igår när jag kom hem från Öland upptäckte jag ett mejl från en åttioårig man. Det börjar såhär:

"Hej! Vid nu övermogen ålder vill jag gärna ta kontakt med den klubb, som jag själv och Bertil (numera död) tog initiativet till 1947. Jag var då 16 år, blev klubbens ordförande och fortsatte att vara aktiv fram till 25."

Underbart. Jag vill åka och tacka honom personligen. Men nu bär det av till främmande land istället. Närmare bestämt till Fyn, Danmark. Där ska jag jobba. ("If you are sick, you will not be paid for the working hours that you miss out." -Jag är förkyld redan nu.) Huruvida det blir himmel eller helvete blir den spännande fortsättningen på den här fåniga bloggen! Kommer Alvas framtida leverne präglas av paradigmskiften eller reaktionära normomfamnanden? Den som läser får veta.

Avslutningsvis, nya förväntningar för framtiden:
-Mer äventyr! -nya platser, nya människor, och "allt blandat med sarkastiska förnumstigheter och poetisk obegriplighet", för att citera min mormor.
-En snyggare blogg. 

Sist men inte minst. Heja alla mina modiga vänner ute i världen! Jag ser fram emot härliga historier från alla jordens hörn och kanter.