Igår var det meningen att jag skulle sova på en soffa. Jag kunde inte sova. Men jag låg där i alla fall, med en närhetstörstande katt i mitt knäveck och musik i öronen. Jag mimade med i The Well. Formade tyst läpparna till ett "fuck all y'all" och stirrade sömnlöst ut i natten. Utanför var det minusgrader och evighetsfabrikerna pumpade ut moln i den stjärnklara luften. Jag såg på kylan och längtade efter förändring och koltrastar. Allan hade vid det här laget tagit över mina hörlurar. "Uteliv och fotboll dövar ensamheten" sjöng han. Jag har inte testat fotboll, tänkte jag och bestämde mig för att spika lite ambitioner för det nya året. Det här året vill jag: lära känna en massa konstiga människor, se något nytt, komma till ro med något gammalt, bli bättre på att dokumentera (skriva, fota, teckna) och inventera (leta trevliga arter), få armmuskler och jord under naglarna (som helst inte ska vara nedbitna till nagelbandet), acceptera sådant jag inte kan förändra, förändra sådant jag kan förändra, inse skillnaden däremellan och blaj blaj blaj med snömos och extra floskler on top. Och så hoppas jag att min passionerade ambivalens byts ut mot någonting äkta.