Pseudopenisar & pyssel
Habari,
Ursäkta min ouppdatering, jag har så mycket att göra att jag kräks. Men idag lämnade vi in resolutionen inför FNrollspelet, det lättade mitt hjärta en aning. Först och främst vill jag tipsa om sidan http://www.freerice.com/ som jag såg på Jessikas bd. Lär dig engelska och skänk mat! Bara lite grann nån gång ibland hinner du allt!
Masai Mara var jättevackert. Vi fick se alla de stora djuren och särskilt lejonen var riktiga poser queens. Bilder kanske kommer snart! Stället vi bodde på var sjukt mysigt och ekologiskt! Mitt hjärta moisturized vid åsynen av solceller och allt kiss gick till att vattna träden. De hade inga staket runt stället och vi bodde invid en flod fylld med krokodiler och flodhästar. På natten var vi inte så kaxiga när väldiga tingestar hördes rumstrera om nere i vattnet. Jag och My sprang ut med ficklampa, men floden var lika lugn som förut (om än mer skrämmande). Vi fick se masaidans, där klimax går ut på att männen hoppar jämfota. Den som hoppar högst vinner den snyggaste bruden. Tja, ta en titt på våra värderingar. Vi fick höra en föreläsning om hyenor som jag, trots att jag redan visste det de berättade (nö-örd), fann mycket intressant.
Alvas faktaruta om... hyenor!
Hon-hyenorna har mer testosteron än hanarna och är därför starkare, men har till följd av den höga halten av manligt könshormon även utvecklat pseudo-penisar + pungkulor! Kulorna är fettklumpar och fejk-snoppen är en förlängd klitoris. Länge trodde man att hyenan var det enda androgyna (tvåköniga) däggdjuret men så är alltså inte fallet. Det stördaste med fuskfallosarna är att hyenorna föder genom dem och hela proceduren är mycket smärtsam. Många honor och valpar dör. För övrigt är hyenor faktiskt närmre släkt med katter än hundar, och trots att de räknas som asätare dödar de 80% av sina byten själva.
Jag har nu åkt matatu för första gången (lite skämmigt)! Matatu är en slags taxi-buss som varken har busshållplatser eller tidtabeller. Man bara ställer sig vid vägkanten och ser lite nödgad ut, så dyker de upp på två röda. Man säger till "dörröppnaren" (tänk folkabuss med dragdörr) vart man ska och betalar ca. 2kr. Det enda dåliga är att det ofta finns ficktjuvar på matatu så man får tänka på var man har sina grejer.
1. Älska att ni kommunicerar med varandra via min blogg,
2. Älska Elins Wikipediafetisch. Under adressen http://sv.wikipedia.org/wiki/Idiot kan man läsa: "Den idag korrekta medicinska termen är mental retardation, förkortat MR. I nuvarande svensk lagstiftning (se LSS) används dock begreppet utvecklingsstörning, vilket också är den i allmänt språkbruk vanligaste benämningen."
Here's the place for you btw: http://uncyclopedia.org/wiki/Main_Page
"Swedish is notable for the adjective "lagom", being the only word in the world that is absolutely politically correct. It can be roughly translated to the middle ground between mediocre and good, just about perfect if you don't want actual perfection, neither good nor bad, the quantum average that's always approaching above average but never quite there, so-so but pretty good, almost three-quarters awesome."
Lite neggig info nu: Jag är jävligt trött på de här väggarna. Det här folket. Den här maten. Som tur är är det bara två veckor kvar till pappa och Hilda kommer! Vi borde få vara ute längre! GAAaHH. Men jag kanske ska byta rum, det blir ju lite ändring i alla fall. Flytta till vegg-treorna. Jag saknar er. Jag saknar Göteborg. Fast nu har de satt upp adventsljusstakar överallt så det känns lite mysigare än vanligt.
I morgon ska jag vara pysseltant på nordiska julbasaren här på skolan. De kommer att sälja marabouch.kakor för 50 spänn styck! Jeez. F.ö. har jag gjort 10 st julkort. *hint* Och det ska bli fler.
Ursäkta ett oinspirerat och konstigt inlägg.. Kram och gul jod till er allihopa! /Eine kleine püsseltant
Ursäkta min ouppdatering, jag har så mycket att göra att jag kräks. Men idag lämnade vi in resolutionen inför FNrollspelet, det lättade mitt hjärta en aning. Först och främst vill jag tipsa om sidan http://www.freerice.com/ som jag såg på Jessikas bd. Lär dig engelska och skänk mat! Bara lite grann nån gång ibland hinner du allt!
Masai Mara var jättevackert. Vi fick se alla de stora djuren och särskilt lejonen var riktiga poser queens. Bilder kanske kommer snart! Stället vi bodde på var sjukt mysigt och ekologiskt! Mitt hjärta moisturized vid åsynen av solceller och allt kiss gick till att vattna träden. De hade inga staket runt stället och vi bodde invid en flod fylld med krokodiler och flodhästar. På natten var vi inte så kaxiga när väldiga tingestar hördes rumstrera om nere i vattnet. Jag och My sprang ut med ficklampa, men floden var lika lugn som förut (om än mer skrämmande). Vi fick se masaidans, där klimax går ut på att männen hoppar jämfota. Den som hoppar högst vinner den snyggaste bruden. Tja, ta en titt på våra värderingar. Vi fick höra en föreläsning om hyenor som jag, trots att jag redan visste det de berättade (nö-örd), fann mycket intressant.
Alvas faktaruta om... hyenor!
Hon-hyenorna har mer testosteron än hanarna och är därför starkare, men har till följd av den höga halten av manligt könshormon även utvecklat pseudo-penisar + pungkulor! Kulorna är fettklumpar och fejk-snoppen är en förlängd klitoris. Länge trodde man att hyenan var det enda androgyna (tvåköniga) däggdjuret men så är alltså inte fallet. Det stördaste med fuskfallosarna är att hyenorna föder genom dem och hela proceduren är mycket smärtsam. Många honor och valpar dör. För övrigt är hyenor faktiskt närmre släkt med katter än hundar, och trots att de räknas som asätare dödar de 80% av sina byten själva.
Jag har nu åkt matatu för första gången (lite skämmigt)! Matatu är en slags taxi-buss som varken har busshållplatser eller tidtabeller. Man bara ställer sig vid vägkanten och ser lite nödgad ut, så dyker de upp på två röda. Man säger till "dörröppnaren" (tänk folkabuss med dragdörr) vart man ska och betalar ca. 2kr. Det enda dåliga är att det ofta finns ficktjuvar på matatu så man får tänka på var man har sina grejer.
1. Älska att ni kommunicerar med varandra via min blogg,
2. Älska Elins Wikipediafetisch. Under adressen http://sv.wikipedia.org/wiki/Idiot kan man läsa: "Den idag korrekta medicinska termen är mental retardation, förkortat MR. I nuvarande svensk lagstiftning (se LSS) används dock begreppet utvecklingsstörning, vilket också är den i allmänt språkbruk vanligaste benämningen."
Here's the place for you btw: http://uncyclopedia.org/wiki/Main_Page
"Swedish is notable for the adjective "lagom", being the only word in the world that is absolutely politically correct. It can be roughly translated to the middle ground between mediocre and good, just about perfect if you don't want actual perfection, neither good nor bad, the quantum average that's always approaching above average but never quite there, so-so but pretty good, almost three-quarters awesome."
Lite neggig info nu: Jag är jävligt trött på de här väggarna. Det här folket. Den här maten. Som tur är är det bara två veckor kvar till pappa och Hilda kommer! Vi borde få vara ute längre! GAAaHH. Men jag kanske ska byta rum, det blir ju lite ändring i alla fall. Flytta till vegg-treorna. Jag saknar er. Jag saknar Göteborg. Fast nu har de satt upp adventsljusstakar överallt så det känns lite mysigare än vanligt.
I morgon ska jag vara pysseltant på nordiska julbasaren här på skolan. De kommer att sälja marabouch.kakor för 50 spänn styck! Jeez. F.ö. har jag gjort 10 st julkort. *hint* Och det ska bli fler.
Ursäkta ett oinspirerat och konstigt inlägg.. Kram och gul jod till er allihopa! /Eine kleine püsseltant
Jag lever
Hej allihopa, jag vill bara säga att jag nästintill lever och tacka för era livsbejakande kommentarer!
Jag älskar er. Det känns konstigt att det är så nära till jul, för här är det alltid likadant; solen går alltid ner och upp samma tid. Idag har i alla fall några tjejer bakat pepparkaksdeg som ska säljas på nordiska julbasaren, som hålls här på svenska skolan, första december. Jag skulle varit med om det inte vore för att jag har mått, mindre bra.. Sen i tosdags har jag haft varierande frossa, feber och ont i kroppen och huvudet. Ögonen var svullna och ömma i morse också. I morgon kanske jag får komma till sjukhus och ta blodprov för malaria, men antagligen är det inget farligt så oroa er inte. Det som plågar mig mest nu är alla läxor! Jag får ju ingen chans att varken uppleva stället eller skriva hem när vi har så mycket ..mög! Snart kommer utförligare uppdatering, ville bara vinka lite innan vi måste sätta igång med resolutionen.
Tjockiskramar /Alva
Jag älskar er. Det känns konstigt att det är så nära till jul, för här är det alltid likadant; solen går alltid ner och upp samma tid. Idag har i alla fall några tjejer bakat pepparkaksdeg som ska säljas på nordiska julbasaren, som hålls här på svenska skolan, första december. Jag skulle varit med om det inte vore för att jag har mått, mindre bra.. Sen i tosdags har jag haft varierande frossa, feber och ont i kroppen och huvudet. Ögonen var svullna och ömma i morse också. I morgon kanske jag får komma till sjukhus och ta blodprov för malaria, men antagligen är det inget farligt så oroa er inte. Det som plågar mig mest nu är alla läxor! Jag får ju ingen chans att varken uppleva stället eller skriva hem när vi har så mycket ..mög! Snart kommer utförligare uppdatering, ville bara vinka lite innan vi måste sätta igång med resolutionen.
Tjockiskramar /Alva
Fången
Karibu sana,
Idag har jag och Kleo vart på Kiberas klädmarknad. Internatföreståndarna sa att vi var tvugna att ha en kenyan med oss, "annars hittar man aldrig ut!!111", men det gjorde vi, slitna som få. Jag kom över tre finfina skjortor för sammanlagt 12 kr. Förlåt för mitt materiella skrytande, men jag måste få berätta om mina kap annars sprängs jag.
I morgon morgon åker vi till Masai Mara; nationalpark framröstad som ett av världens sju nya underverk. Det ska bli, med risk att misstagas för 50årig Gun med kort hår; oerhört spännande!
Mina päron fick en utvärdering av mig via mail:
"Alva är en självständig, glad och trevlig tjej. I början hade hon problem med magen, men hämtade sig och blev frisk, stark och öppen för livet på internatet och i Kenya. Alva var till och med vid gott mod under själva sängliggandet. Alva har mycket humor, är finurlig, aktiv och påhittig. Hon har startat en bokklubb på internatet och är med så fort ett kulturellt evenemang anordnas. Alva har vänner här och delar sitt intresse för måleri med en annan tjej. Vi upplever verkligen att hon är intresserad av Kenya och av att diskutera och kanske vara lite ifrågasättande. Detta tycker vi är sunt. Nu härom sistens var hon dessutom med på Nairobi Marathon och gjorde en fin insats. Vi tror att Alva trivs och vi trivs jättebra med henne. Vi ser därför fram emot att ha henne med oss under resterande delar av läsåret."
Lolz! Älska "Alva har vänner här.." och att de inleder med att berätta att jag var magsjuk! Det bästa är min "fina insats"; jag och Kleo promenerade/joggade. Pappa hade också åsikter:
"Roligast hade jag åt kommentaren att Alva "... är intresserad av att diskutera och kanske vara lite ifrågasättande. Detta tycker vi är sunt." I klartext betyder väl det "Hon är en uppkäftig pain-in-the-ass som vi emellanåt känner för att kasta till lejonen". Det tycker jag är sunt!"
Giraffbildlänkar: smask & blä
Elin: 99 små apor hoppade i en säng; en stod på huvet och blev rätt fläng!
Här om dagen gick låset sönder när jag besökte korridorens vattenklosett. Först fick jag utbrott och började dra och sparka; min lektion hade börjat, men efter en stund kom jag fram till att det inte hjälpte. Jag satte mig ner och läste Stig Dagermans samlade verk, som jag, in case of emergency, turligen nog hade ställt på toaletten. Efter en stund hörde jag steg i korridoren och jag började hojta. Linnéa hörde min bön lovade att hämta Peo, internatföreståndare. Peo kom och började joxa med låset samtidigt som han försökte föra en normal konversation med mig, ja, så normal en dialog med en inlåst toallettfånge nu kan bli; "Ja, det är ju inte det bästa.. men inte heller det sämsta stället att bli inlåst på." Efter ett tag gick han iväg efter verktygslåda och förstärkning. Under tiden hade Oscar hört om min bistra tillvaro och slöt upp med resten av folksamlingen (Peo och den andre) och började spela blockflöjt. Jag vet inte om det var för att uppmuntra, men en felspelad "Nu grönskar det" har aldrig legat på min topp-tio. Till slut, efter 27 minuter, men vad som närmast liknade de 27 år Nelson Mandela satt fången på Robben Island, flög jag ut genom dörren. Sensmoralen var: ha alltid en bok på toan och bränn alla blocklflöjtar.
Nu måste jag ta ner tvätt, packa och eventuellt, antagligen inte, skriva på mitt argumenterande tal.
Lala salama! =Sov gott. //[email protected]
Idag har jag och Kleo vart på Kiberas klädmarknad. Internatföreståndarna sa att vi var tvugna att ha en kenyan med oss, "annars hittar man aldrig ut!!111", men det gjorde vi, slitna som få. Jag kom över tre finfina skjortor för sammanlagt 12 kr. Förlåt för mitt materiella skrytande, men jag måste få berätta om mina kap annars sprängs jag.
I morgon morgon åker vi till Masai Mara; nationalpark framröstad som ett av världens sju nya underverk. Det ska bli, med risk att misstagas för 50årig Gun med kort hår; oerhört spännande!
Mina päron fick en utvärdering av mig via mail:
"Alva är en självständig, glad och trevlig tjej. I början hade hon problem med magen, men hämtade sig och blev frisk, stark och öppen för livet på internatet och i Kenya. Alva var till och med vid gott mod under själva sängliggandet. Alva har mycket humor, är finurlig, aktiv och påhittig. Hon har startat en bokklubb på internatet och är med så fort ett kulturellt evenemang anordnas. Alva har vänner här och delar sitt intresse för måleri med en annan tjej. Vi upplever verkligen att hon är intresserad av Kenya och av att diskutera och kanske vara lite ifrågasättande. Detta tycker vi är sunt. Nu härom sistens var hon dessutom med på Nairobi Marathon och gjorde en fin insats. Vi tror att Alva trivs och vi trivs jättebra med henne. Vi ser därför fram emot att ha henne med oss under resterande delar av läsåret."
Lolz! Älska "Alva har vänner här.." och att de inleder med att berätta att jag var magsjuk! Det bästa är min "fina insats"; jag och Kleo promenerade/joggade. Pappa hade också åsikter:
"Roligast hade jag åt kommentaren att Alva "... är intresserad av att diskutera och kanske vara lite ifrågasättande. Detta tycker vi är sunt." I klartext betyder väl det "Hon är en uppkäftig pain-in-the-ass som vi emellanåt känner för att kasta till lejonen". Det tycker jag är sunt!"
Giraffbildlänkar: smask & blä
Elin: 99 små apor hoppade i en säng; en stod på huvet och blev rätt fläng!
Här om dagen gick låset sönder när jag besökte korridorens vattenklosett. Först fick jag utbrott och började dra och sparka; min lektion hade börjat, men efter en stund kom jag fram till att det inte hjälpte. Jag satte mig ner och läste Stig Dagermans samlade verk, som jag, in case of emergency, turligen nog hade ställt på toaletten. Efter en stund hörde jag steg i korridoren och jag började hojta. Linnéa hörde min bön lovade att hämta Peo, internatföreståndare. Peo kom och började joxa med låset samtidigt som han försökte föra en normal konversation med mig, ja, så normal en dialog med en inlåst toallettfånge nu kan bli; "Ja, det är ju inte det bästa.. men inte heller det sämsta stället att bli inlåst på." Efter ett tag gick han iväg efter verktygslåda och förstärkning. Under tiden hade Oscar hört om min bistra tillvaro och slöt upp med resten av folksamlingen (Peo och den andre) och började spela blockflöjt. Jag vet inte om det var för att uppmuntra, men en felspelad "Nu grönskar det" har aldrig legat på min topp-tio. Till slut, efter 27 minuter, men vad som närmast liknade de 27 år Nelson Mandela satt fången på Robben Island, flög jag ut genom dörren. Sensmoralen var: ha alltid en bok på toan och bränn alla blocklflöjtar.
Nu måste jag ta ner tvätt, packa och eventuellt, antagligen inte, skriva på mitt argumenterande tal.
Lala salama! =Sov gott. //[email protected]
No food no friendship
Hej hej hej
Jag hade tänkt att inte göra så stor grej av att skriva inlägg; då kanske jag uppdaterar oftare. Så hädanefter får ni tåla lite stavfel och o-orienterade tankar. Anledningar till frånvaro: 1. vi har så stora och många läxor att jag avlider, och 2. min dator har varit paj och jag trivs inte i datasalen. Jag har nu återupplivat min kära macka, men filerna. gick. inte. att. rädda. AAAAAAAAAAAAH all musik, alla bilder, alla bokmärken, alla dokument, allt.. ja om ni någonsin ägt en dator eller bokhylla förstår ni min frustration. Jag ska gå enmansskallgång med ett USB genom internatet efter bra musik. Dock tror jag att ingen har mina favvis-artister (Antony & the Johnsons, Joanna Newsom, Moldy Peaches, Doktor Kosmos) så ni får gärna skicka blandskivor nu! *HINT HINT HINT* Annars får jag dras med enbart niggah-dunk de följande sex månaderna.. Weell.. jag saknar er mycket när jag läser vad ni skriver.. och Lina, jag har fått ditt brev! Och ditt vykort. De var underbara!
Lite händelser
-Fältstudieveckan har varit den roligaste och intressantaste veckan under hela Kenyavistelsen! Första dagarna var vi i Kisumu, Kenyas fjärde största stad, där vi på morgonen besökte VI-skogen-projektet. Hela eftermiddagen var vi lediga, så Lisa, Miahabo, My och jag åkte runt till olika platser med cykeltaxi, bodaboda (namnet kommer av att de främst användes till att åka över gränsen till Uganda med förr i tiden, alltså border-border), vilket var något av det roligaste jag gjort i mitt liv. Vi flög fram i den sjuka, ja sjuka, trafiken och det kändes fullt rimligt att dö vilken sekund som helst. Dessutom kostade det ca. 3kr/gång. Vi var på marknad, saluhall och såg en massa äcklig fisk, vi gick på nationalmusséet (där vi verkade vara de enda gästerna på hela veckan) och fick se en 106 år gammal sköldpadda (stor som en stenbumling) och en massa dammiga, jättefult uppstoppade djur. Jag spelade dessutom in sköldpaddsporr (som jag tänker sälja dyrt till en fetichist). Det går långsamt det med! Sen åkte vi vidare till Kusa där vi var indelade i arbetsgrupper; några fiskade, några kollade på utbildning osv. Jag var i arbetsmarknad och gender-gruppen. Vi fick prata med lous (en av de 42 stammarna i landet) och hur det är att leva polygamiskt; det var jätteintressant verkligen. Särskilt då gubbarna var väldigt öppensinnade och kunde se saker ur vårt perspektiv. Vi besökte även gamla gummor som vävde korgar. De var jättesöta och påminde mig om farmor. Hela veckan kändes som en ny upplevelse trots det mesta var väldigt klyschigt.
-Jag har matat giraffer! Det var läskigt och mysigt. Läskigt för att de var större än man tror och om man inte aktade sig kunde man få en knuff; "No food, no friendship" som skötaren sa. Århundradets bästa ordspråk. Girafferna hade jättelånga blåa, ja blåa, tungor (de petade sig i näshålen med dem), och stora vackra, glasartade ögon kantade med långa ögonfransar. Man matade dem med pellets och tungorna kändes som blött, varmt sandpapper.
Just nu är här svinkallt och regnperiod; hela internatet går påpälsade och dricker te. Jag hoppas att jag får tid att ladda upp lite bilder snart. Gör detsamma snälla ni!
Kram kräm kras, yours sincerely; Alva
Jag hade tänkt att inte göra så stor grej av att skriva inlägg; då kanske jag uppdaterar oftare. Så hädanefter får ni tåla lite stavfel och o-orienterade tankar. Anledningar till frånvaro: 1. vi har så stora och många läxor att jag avlider, och 2. min dator har varit paj och jag trivs inte i datasalen. Jag har nu återupplivat min kära macka, men filerna. gick. inte. att. rädda. AAAAAAAAAAAAH all musik, alla bilder, alla bokmärken, alla dokument, allt.. ja om ni någonsin ägt en dator eller bokhylla förstår ni min frustration. Jag ska gå enmansskallgång med ett USB genom internatet efter bra musik. Dock tror jag att ingen har mina favvis-artister (Antony & the Johnsons, Joanna Newsom, Moldy Peaches, Doktor Kosmos) så ni får gärna skicka blandskivor nu! *HINT HINT HINT* Annars får jag dras med enbart niggah-dunk de följande sex månaderna.. Weell.. jag saknar er mycket när jag läser vad ni skriver.. och Lina, jag har fått ditt brev! Och ditt vykort. De var underbara!
Lite händelser
-Fältstudieveckan har varit den roligaste och intressantaste veckan under hela Kenyavistelsen! Första dagarna var vi i Kisumu, Kenyas fjärde största stad, där vi på morgonen besökte VI-skogen-projektet. Hela eftermiddagen var vi lediga, så Lisa, Miahabo, My och jag åkte runt till olika platser med cykeltaxi, bodaboda (namnet kommer av att de främst användes till att åka över gränsen till Uganda med förr i tiden, alltså border-border), vilket var något av det roligaste jag gjort i mitt liv. Vi flög fram i den sjuka, ja sjuka, trafiken och det kändes fullt rimligt att dö vilken sekund som helst. Dessutom kostade det ca. 3kr/gång. Vi var på marknad, saluhall och såg en massa äcklig fisk, vi gick på nationalmusséet (där vi verkade vara de enda gästerna på hela veckan) och fick se en 106 år gammal sköldpadda (stor som en stenbumling) och en massa dammiga, jättefult uppstoppade djur. Jag spelade dessutom in sköldpaddsporr (som jag tänker sälja dyrt till en fetichist). Det går långsamt det med! Sen åkte vi vidare till Kusa där vi var indelade i arbetsgrupper; några fiskade, några kollade på utbildning osv. Jag var i arbetsmarknad och gender-gruppen. Vi fick prata med lous (en av de 42 stammarna i landet) och hur det är att leva polygamiskt; det var jätteintressant verkligen. Särskilt då gubbarna var väldigt öppensinnade och kunde se saker ur vårt perspektiv. Vi besökte även gamla gummor som vävde korgar. De var jättesöta och påminde mig om farmor. Hela veckan kändes som en ny upplevelse trots det mesta var väldigt klyschigt.
-Jag har matat giraffer! Det var läskigt och mysigt. Läskigt för att de var större än man tror och om man inte aktade sig kunde man få en knuff; "No food, no friendship" som skötaren sa. Århundradets bästa ordspråk. Girafferna hade jättelånga blåa, ja blåa, tungor (de petade sig i näshålen med dem), och stora vackra, glasartade ögon kantade med långa ögonfransar. Man matade dem med pellets och tungorna kändes som blött, varmt sandpapper.
Just nu är här svinkallt och regnperiod; hela internatet går påpälsade och dricker te. Jag hoppas att jag får tid att ladda upp lite bilder snart. Gör detsamma snälla ni!
Kram kräm kras, yours sincerely; Alva
Filipinernas ambassadör till er tjänst
Hej mina nära långt borta och kära.
Tyvärr är min dator fortfarande paj, så bilder blir det inte på ett tag.. Men en kort uppdatering om höstlovet:
Mombasa var jättehärligt! Mycket mygg och loppor, men det varma havet och kvällarna då vi åt vår egenkomponerade mat och drack rooibos kompenserade krypen. (Mamma skrev btw såhär när hon fick höra om lopporna; "Loppor usch!! påminner mig om när du var bebis och jag hittade ett överkast i en kontainer och inte visste om loppor...jag bar det direkt till tvättstugan men då hade de redan hoppat på mig.. sen bet de dig och jag var uppe hela nätterna med ficklampa. Sen fick din far köpa en lopp-bomb som han smällde av i lägenheten så alla loppor dog." WTF!?) Nu är jag dessutom en fullfjädrad (fullfenad?) dykare! Fast jag har inte fått min certifikat än, men i alla fall. Första båtfärden var dock skrattretande; maken till landkrabbor får man leta efter. Med bonnebränna och myggbett låg vi som trasor över rellingen och spydde. Kenyanerna och vår tyske dykledare (enter ze boot!) hade kul i alla fall! Vi fick bl.a. se två åttaarmade bläckfiskar och en stor igelkottfisk, men det häftigaste var att simma på rygg. När man är nere på 15 meters djup ser man inte längre ytan när man kollar upp, bara ett stort, oändligt vitt blurr, endast stört av våra luftbubblor som accelererar uppåt tills de blir så små att de försvinner. Lite vägen-till-himmelen-känsla, mycket vackert. Dessutom började det ösregna uppe på ytan, men nere på botten var det enda som hördes ett smått, stickande, liksom tasslande ljud. Så som jag föreställer mig att elektricitet skulle låtit om det hade ett ljud.
Edwin hade kommit på den något briljanta idén att skicka ett USB-minne (på så sätt får man plats med både musik och bilder utan att det kostar en massa pengar) men när jag skulle skicka tillbaka det hade någon samvetshemsökt tjuv sprättat upp kuvertet, tagit USBt, men ändå tejpat igen och skickat vidare det tomma kuvertet till Edwin! Utöver att jag blev lite besviken på mänskligheten är det ganska kul att en okänd människa nu innehar en video där jag guidar runt på internatet ("här är mitt rum") iförd cyklop och snorkel.
Bokklubben, som ofyndigt nog heter Kitabuklubben (kitabu=bok på kiswahili) gick med framgång! Tio likasinnade möttes vid biblioteket och i inte mindre än en och en halv timma satt vi och berättade, sågade/hyllade, skrattade, myste (mös?) och drack mys-te. Jag valdes för övrigt till te-ansvarig. Vilket påminner mig om den underskattade idén som Daniel kom med här om dagen! "Du kunde åka runt i världen och bara dricka te, Alva." YES BÅX! Jag skaffar en skåpbil/minibuss, en eller flera själsfränder, en kameraman/kvinna, en massa pärmar att klistra in i, och lådor att samla i, och papper att skriva upp omständigheter och omdöme på och så lever vi på te och ris och frukt i ett år! Och när vi har varit på den engelska landsbygden, i Indiens myllrande städer och den sibiriska högplatån och alla jordens små hörn och kanter så släpper vi dokumentären "Teresan". Moder teresa här kommer jag! *överexalterad alva tuggar fradga*
I går var vi på en övningsdebatt inför Model UN. (Snabbfakta: Model UN är ett FN-rollspel för gymnasieelever och som hålls i FNs riktiga lokaler. Nairobis Model UN är det andra största i världen, efter det i New York.) Jag, Kleo och Maja hade på fredagen impulshandlat formella kläder (annars får man inte komma in!) på Toymarket (second hand-marknad). Jag fick tag i skinnskor, kostymbyxor, skjorta, kavaj och två slipsar för summa summarum 160 kr! Nästan alla tjejer hade pennkjol och jag blev inom kort "FN-pimpen". Dessutom har jag valts (okejdå, genom lottning, men ändå!) till ambassadör för mitt land (Filipinerna). Mötet, som gick ut på att generalförsamlingen röstade om resolutioner i en gympasal, var ganska långtradigt, men det var kul när ljudanläggningen sprängdes! "May the speaker please shout!" Vi på svenska skolan och franska skolan är de enda i rollspelet som inte har engelska som modersmål, så vi ligger klart i underläge, men jag ser fram emot det jättemycket! Hela veckan efter sportlovet hålls det.
Igår såg jag på Saw III, mådde jätteilla och var tvungen att läsa en mumintrollbok tills det gick över. Vem hade trott att jag skulle vara överkänslig mot bortslitna kroppsdelar, grisinälvor och hjärnoperationer? Vilken mes.
I morgon far vi på fältstudievecka till Viktoriasjön, uppdatera mig under tiden!
xxxxxx //Alva
P.S. Hittade Stig Dagermans samlade dagverser i bibblan här om dagen; fröjd!
"Sömnen är, såvitt man vet,
en död av sämre kvalitet."
P.S.2 Här om dagen råkade Isa säga ett liiitet, men för sammanhanget mycket väsentligt fel, i kiswahilin. Hon ville säga "Unafikiri mbwa anataka kuuma" (Jag tror att hunden vill bita.) men i själva verket sa hon "Unafikiri mbwa anataka kuma" som betyder "Jag tror att hunden vill ha fitta". Vi dog.
Tyvärr är min dator fortfarande paj, så bilder blir det inte på ett tag.. Men en kort uppdatering om höstlovet:
Mombasa var jättehärligt! Mycket mygg och loppor, men det varma havet och kvällarna då vi åt vår egenkomponerade mat och drack rooibos kompenserade krypen. (Mamma skrev btw såhär när hon fick höra om lopporna; "Loppor usch!! påminner mig om när du var bebis och jag hittade ett överkast i en kontainer och inte visste om loppor...jag bar det direkt till tvättstugan men då hade de redan hoppat på mig.. sen bet de dig och jag var uppe hela nätterna med ficklampa. Sen fick din far köpa en lopp-bomb som han smällde av i lägenheten så alla loppor dog." WTF!?) Nu är jag dessutom en fullfjädrad (fullfenad?) dykare! Fast jag har inte fått min certifikat än, men i alla fall. Första båtfärden var dock skrattretande; maken till landkrabbor får man leta efter. Med bonnebränna och myggbett låg vi som trasor över rellingen och spydde. Kenyanerna och vår tyske dykledare (enter ze boot!) hade kul i alla fall! Vi fick bl.a. se två åttaarmade bläckfiskar och en stor igelkottfisk, men det häftigaste var att simma på rygg. När man är nere på 15 meters djup ser man inte längre ytan när man kollar upp, bara ett stort, oändligt vitt blurr, endast stört av våra luftbubblor som accelererar uppåt tills de blir så små att de försvinner. Lite vägen-till-himmelen-känsla, mycket vackert. Dessutom började det ösregna uppe på ytan, men nere på botten var det enda som hördes ett smått, stickande, liksom tasslande ljud. Så som jag föreställer mig att elektricitet skulle låtit om det hade ett ljud.
Edwin hade kommit på den något briljanta idén att skicka ett USB-minne (på så sätt får man plats med både musik och bilder utan att det kostar en massa pengar) men när jag skulle skicka tillbaka det hade någon samvetshemsökt tjuv sprättat upp kuvertet, tagit USBt, men ändå tejpat igen och skickat vidare det tomma kuvertet till Edwin! Utöver att jag blev lite besviken på mänskligheten är det ganska kul att en okänd människa nu innehar en video där jag guidar runt på internatet ("här är mitt rum") iförd cyklop och snorkel.
Bokklubben, som ofyndigt nog heter Kitabuklubben (kitabu=bok på kiswahili) gick med framgång! Tio likasinnade möttes vid biblioteket och i inte mindre än en och en halv timma satt vi och berättade, sågade/hyllade, skrattade, myste (mös?) och drack mys-te. Jag valdes för övrigt till te-ansvarig. Vilket påminner mig om den underskattade idén som Daniel kom med här om dagen! "Du kunde åka runt i världen och bara dricka te, Alva." YES BÅX! Jag skaffar en skåpbil/minibuss, en eller flera själsfränder, en kameraman/kvinna, en massa pärmar att klistra in i, och lådor att samla i, och papper att skriva upp omständigheter och omdöme på och så lever vi på te och ris och frukt i ett år! Och när vi har varit på den engelska landsbygden, i Indiens myllrande städer och den sibiriska högplatån och alla jordens små hörn och kanter så släpper vi dokumentären "Teresan". Moder teresa här kommer jag! *överexalterad alva tuggar fradga*
I går var vi på en övningsdebatt inför Model UN. (Snabbfakta: Model UN är ett FN-rollspel för gymnasieelever och som hålls i FNs riktiga lokaler. Nairobis Model UN är det andra största i världen, efter det i New York.) Jag, Kleo och Maja hade på fredagen impulshandlat formella kläder (annars får man inte komma in!) på Toymarket (second hand-marknad). Jag fick tag i skinnskor, kostymbyxor, skjorta, kavaj och två slipsar för summa summarum 160 kr! Nästan alla tjejer hade pennkjol och jag blev inom kort "FN-pimpen". Dessutom har jag valts (okejdå, genom lottning, men ändå!) till ambassadör för mitt land (Filipinerna). Mötet, som gick ut på att generalförsamlingen röstade om resolutioner i en gympasal, var ganska långtradigt, men det var kul när ljudanläggningen sprängdes! "May the speaker please shout!" Vi på svenska skolan och franska skolan är de enda i rollspelet som inte har engelska som modersmål, så vi ligger klart i underläge, men jag ser fram emot det jättemycket! Hela veckan efter sportlovet hålls det.
Igår såg jag på Saw III, mådde jätteilla och var tvungen att läsa en mumintrollbok tills det gick över. Vem hade trott att jag skulle vara överkänslig mot bortslitna kroppsdelar, grisinälvor och hjärnoperationer? Vilken mes.
I morgon far vi på fältstudievecka till Viktoriasjön, uppdatera mig under tiden!
xxxxxx //Alva
P.S. Hittade Stig Dagermans samlade dagverser i bibblan här om dagen; fröjd!
"Sömnen är, såvitt man vet,
en död av sämre kvalitet."
P.S.2 Här om dagen råkade Isa säga ett liiitet, men för sammanhanget mycket väsentligt fel, i kiswahilin. Hon ville säga "Unafikiri mbwa anataka kuuma" (Jag tror att hunden vill bita.) men i själva verket sa hon "Unafikiri mbwa anataka kuma" som betyder "Jag tror att hunden vill ha fitta". Vi dog.
