Ta vägen
15e april. Välja framtid. Välja utbildning i ett system som i grunn och botten ger en ångest. Vilja vara mitt i feta smeten massan och samtidigt ha foten för långt utanför kanten för att nånsin känna sig hemma bland dem.
Vi håller på med veden nu, kapar och klyver. Jag känner mig svag och stark om vart annat. Om jag väljer en utbildning - bo i stan eller utanför? Jag växer så mycke med livet utanför staden, men när man har sitt dagsverke där blir livet utanför mest en pendlarsträcka och stress inför att inte hinna med livet på två platser. Mina sotiga ärrade fingrar - i lägenhet igen? Stadens berusande utbud av upplevelser och personligheter kontra dess hets och utseendefixering. En del av mig vill bara resa långt bort och fjärran (men tänk om en kommer hem än mer pank o villrådig?) Hur farao ska en tänka? Hur tänker ni?
Gratis är göttans
Med inspiration av possum living bjur jag på lite gratistips. I min tillvaro är bland annat den här datorn och internetuppkopplingen inte gratis, så jag sparar in på andra håll och kanter. Som fattig och pysslig miljönörd tycker jag förstås om saker av t.ex. metall, trä och ull (mm ulldator..) då jag är intresserad av tiden innan plasten, detta oumbärliga material som finns i allt men inte bryts ner av kretsloppet.
1. Sakleta & Urban exploration. Långstrumps hederliga sakletande blir så mycket roligare i gamla ruiner av mänsklig aktivitet än i trottoarkanten (där man vanligare finner ruiner av hund-aktivitet). Sakerna nedan kommer från en ödetomt som liknade ett skrotupplag. Det rör sig om saker som ligger och rostar och möglar men som med lite välvilja kan användas igen. Gamla plåtburkar till förvaring. (Säg inte shabby chic nu för då dör jag.) Diskas och oljas in lite. En liten, tätvävd korg som passar perfekt till brödbak (annars asdyra i nischade bakaffärer). Diskas hett, torkas och oljas lite. En stor glasflaska från gamla vin & spritbolaget. Jag tycker verkligen om den där gamla sortens flaskor. Vet inte om de kan vara handblåsta men det är en sådan vacker oregelbundenhet i glasets tjockhet (illustrerat med mongobilden till höger).
2. Hantverka. Nedan en gammal skruv som jag sakletat, smidd till ett handtag till dörr/låda. (Ok, här döljer sig kostnad till kol till smedjan och transport dit, ca 40 spänn. Men då gör en mycket fler saker än ett dörrhandtag per gång också + det är kul.) Till höger en slev i startfasen, av ett vedträ av björk.
3. Byta & omdesigna. I byn har vi en "bytik" (freeshop på svenska). Folk lämnar in hela, rena saker de inte behöver och hämtar ut det de vill. Förekommer mer i städer och ibland på särskilda datum av organisationer. Nederst en prima trangia-kaffekanna och lite skön lektyr jag fann där. Ovan: en yllekofta som råkat krympas i tvätten räckte till ett par vantar, en mössa (den stora biten, ej klar på bilden), påbyggnad på mina tofflor (de sitter bättre nu och värmer anklarna) samt, det bästa!, sulor till mina kalla vårkängor. Värmer så himla gott när man inte får plats med mer än en raggsocka. Kan med fördel placeras i en kall, otrevlig gummistövel.
Nästa gång om det göttigaste av gratis: mat.
Nästa gång om det göttigaste av gratis: mat.
Hemmingsson ll
"Enrutingarna och teckningarna handlar rätt mycket om mina tillkortakommanden,
en slags kompensation för när jag sviker mig själv. Jag vill visa vad jag egentligen
menade, om jag hade kunnat. Ett sätt att be mig själv om ursäkt. Det är även en del ilska
över att man förväntas vara på ett visst sätt för att man är kvinna, man, barn, gammal och
så vidare. Och en frustation över att vi människor prioriterar fel så ofta och inte säger vad
vi egentligen menar. Jag tycker inte illa om att leva, men jag tycker att det är svårt.
Jag tror att det är det jag tänker på när jag tecknar och skriver och sen väljer att publicera det
- att få möta andra på riktigt."
Nina Hemmingsson
