Tårta med valfläsk

God jul trogna och otrogna läsare! Jag har varit bortrest i två veckor med Professor Pappa och lilla Vilding och först nu känner jag mig riktigt ledig. LEDIG! Det är ganska få på internatet nu, de flesta är antingen på semester med familj i Kenya eller hemma i Sverige. Miahabo och Kleo kollar på OC dygnet runt (jag överdriver inte) och jag tänker sannerligen inte joina dem; kolla lite igår. Varför denna hysteri? Det var nog den tråkigaste, torraste, mest orealistiska serie jag har sett? (Jag överdriver inte nu heller.) Invänd gärna! Fast jag har väl å andra sidan inte sett så många serier.

Jag har haft en härlig semester i alla fall och vart med om en del osannolika saker. På ett av ställena vi bodde på, i Nakuru, upplevde jag följande: Sista kvällen satt jag och pappa kvar och pratade lite i restaurangen. Precis när vi skulle resa oss upp och gå släcktes lokalen ner och en sång började ljuda: Jambo, jambo kwana! Habari yako, nzuri sana! Hela kökspersonalen kom indansandes med en tårta, spelandes på olika köksredkap och med en fackla i spetsen. "Jag har sagt att du fyller år, höhö." sa pappa skämtsamt, men mycket riktigt dansade de fram till vårt bord, satte ner tårtan framför oss och började klappa i händerna. Pappa började skaka på huvet och upprepade "Wrong table!" med de bara log. En av kvinnorna sade högtidligt "We appreciate everyone that stays more than one night!" och när vi kollade ner på tårtan såg vi att en spretig handstil bokstaverat: KARIBU TENA PETERCALS SON; "Välkommen åter Petercals son".

I julklapp fick jag en massa fina saker och jag ska vara så osjälvdistansig nog att jag räknar upp några av dem: Fågelbok för Östafrika, kents nya skiva, pappas gamla men ack så braiga kamera, rosa ackstreetboyshalsband (av Vilding, från Myrorna), massa filmer; gammalt och nytt, från Sicko (Moores senaste), Monstret från svarta lagunen (skräckfilm från 50talet) och inspelade föreläsningar av Richard Dawkins (ateistföreträdare, kan vi kalla honom) till serie om proggmänniskor på 70talet (Upp till kamp), GP3or, pengar, en universalkontroll (fråga inte! men jag tänker sitta utanför min samhällslärares fönster med militärsminkning och jävlas), några böcker (bok om kent! mysko.), marsipangrisar och pepparkakor och inte minst en jättefin uppgraderad verision av kvinnlighetsmanualen (pimpad med en virknål dessutom) av Lina! Tack så jättejättemycket! Jag vart tom. lite blöt i ögonvrån. Vad fick ni mina vänner? Btw. har jag hitills fått brev från Jessika; så himla snyggt. Pyntat med Harry Potter & the Puppet Pals!

Jag funderade på att gå och köpa äpplen förut, men det uteblev av två orsaker:
-Köpcentret är stängt.
-Vi får inte gå ut.
Båda orsakerna beror dock på samma sak, och ni som uppdaterar er via nyheterna kanske redan vet varför. Idag är det val. Jag har kommit på mig själv med att skriva alldeles för lite om detta! Trots allt har både womens aids run (som jag faktiskt hade tänkt delta i, yessum) och Akon-konserten (som ska hållas tvärs över gatan, men som jag inte hade tänkt delta i) blivit inställda/uppskjutna pga. osäkerhet inför valet. Det är mycket jämnt och står mellan de här snubbarna: Raila Odinga med sitt parti ODM och Mwai Kibaki med PNU (sittande president, som jag faktiskt sett irl!). Partierna kan inte beskrivas med höger/vänsterskalan, men Raila anser sig vara mer vänster (och har döpt sina barn till Fidel Castro och Che Guevara lol!). De är ganska lika i sina program med undantag av Railas jimbo-reform (som jag förklarar närmre om han vinner). Det ser ut att bli mycket röstande efter stam (Kibaki är Kikuyu och Raila Lou) och jag har hört rykten om att Kikuyu skulle ha tagit bort alla namn på r, o, e, och w (för att det skulle vara vanligt för Lou) från röstlistorna, men det låter osannolikt. Dessvärre hittade jag lite belägg på GP:s hemsida, läs! Det är mycket baktal.. först i morgon eller övermorgon vet vi säkert resultatet och då meddelar jag om vinnare och eventuella upplopp!

Övriga nyheter?
-Jag har blivit krönikör! Vestmanland läns tidning har hittills publicerat en, jag hoppas på fler.
-Bilddagboken är uppdaterad. Mer Alva till er! Nej men nu har ni bildbevis på min existens.

Gott nytt år! Det tänker jag ha. /Eder Alva

En julklapp och ett brev

Hej människor,

Jag ska snart till bokklubbens tredje möte och tända det första ljuset i min egentillverkade ljusstake och äta mjuk pepparkaka som Jenny och Hanna har bakat. Jenny och Hanna är två universitetsstudenter som genomför ett projektarbete här nere, och idag var jag och några och kollade på det. De renar vatten hos ett barnhem med hjälp av växter och en syrepump. Vattnet blir inte drickbart, men duger till att tvätta i. Direkt från floden luktade vattnet bajs men efter processen luktade det svensk insjö. Klar förbättring. Vi fick en rundvandring på barnhemmet, som var jättefint, trots att det bara finansierades av välgörenhet. Alla barnen slängde sig på en och var trevliga. Senare på dagen åkte jag och Lisa till Yaya för att köpa frukt och gå på masaimarknad. Utanför mataffären stod människor med tomteluvor och stora kartonger med matkassar i vid fötterna. Jag blev tilldelad en lapp där det stod att man gärna fick handla en julklapp till någon i Kibera och vad en sådan kunde innehålla. Jag och Lisa inhandlade: en liter long-life mjölk, ett paket kakor, en påse te och fem skrivböcker för motsvarande 37kr. Jag hoppas att någon blir glad!

På internatet finns ett jättetöntigt system. Systemet säger att om man önskar byta rum, måste man skriva ett formellt brev till ledningen först. Så istället för att jag skulle kunna gå fram till Peo och fråga "Får jag byta rum?" och han svara "Ja." så måste jag först skriva ett brev, sen måste föreståndarna ta upp frågan på sitt måndagsmöte och SEN kanske jag får ett ja. Mitt brev:

Bäste internatföreståndare,
jag ber härmed om lov att få byta rum. Jag vill överge rum 10E för 2C av flera anledningar;
  • Alltför ofta störs min koncentration såväl som sömn av vad somliga kallar musik. (Jag vill inte nämna några namn, men någon som börjar på J och slutar på ohan kan vara en beaktansvärd part i denna inrättning.)
  • Rum 10E råkar vara mindre fördelaktigt beläget ur viss förnimmelseaspekt. När jag utgår från mitt rum möts jag varje morgon av en mindre livsbejakande odör från den närbelägna vattenklosetten och destruktiva känslor infinner sig.
  • När jag anlände till det här i övrigt trevliga internatet förväntade jag mig ett onyanserat och opersonligt rum att så att säga "börja från scratch" i. Dessa förväntningar omintetgjordes dock så snart jag äntrat rum 10E. En hel vägg ornamenteras nämligen av inte mindre än fem psykedeliskt turkosa granar i kontrast till en avogt stor fullmåne. Det var mer än vad jag har bett om.
  • Sist men inte minst har jag fler kamrater i anslutning till rum 2C. Förflyttningen skulle innebära en mer stimulerande miljö och möjlighet till läxhjälp i större utsträckning.
Vänligen Alva ********,
inneboende rum 10E

Lina: Vilda Hilda cch pappa hälsar på 14-26 december. Krya på dig!
Elin: Kul med räfven! Fan vad mysigt det var i somras.. Men visst är det roligt när man har nån slags connection till det man skänker pengar till! Det känns bättre och mer verkligt liksom.

Mysig första advent på er! /Klyschiga Alva

Filipinernas ambassadör till er tjänst

Hej mina nära långt borta och kära.

Tyvärr är min dator fortfarande paj, så bilder blir det inte på ett tag.. Men en kort uppdatering om höstlovet: 
Mombasa var jättehärligt! Mycket mygg och loppor, men det varma havet och kvällarna då vi åt vår egenkomponerade mat och drack rooibos kompenserade krypen. (Mamma skrev btw såhär när hon fick höra om lopporna; "Loppor usch!! påminner mig om när du var bebis och jag hittade ett överkast i en kontainer och inte visste om loppor...jag bar det direkt till tvättstugan men då hade de redan hoppat på mig.. sen bet de dig och jag var uppe hela nätterna med ficklampa. Sen fick din far köpa en lopp-bomb som han smällde av i lägenheten så alla loppor dog." WTF!?) Nu är jag dessutom en fullfjädrad (fullfenad?) dykare! Fast jag har inte fått min certifikat än, men i alla fall. Första båtfärden var dock skrattretande; maken till landkrabbor får man leta efter. Med bonnebränna och myggbett låg vi som trasor över rellingen och spydde. Kenyanerna och vår tyske dykledare (enter ze boot!) hade kul i alla fall! Vi fick bl.a. se två åttaarmade bläckfiskar och en stor igelkottfisk, men det häftigaste var att simma på rygg. När man är nere på 15 meters djup ser man inte längre ytan när man kollar upp, bara ett stort, oändligt vitt blurr, endast stört av våra luftbubblor som accelererar uppåt tills de blir så små att de försvinner. Lite vägen-till-himmelen-känsla, mycket vackert. Dessutom började det ösregna uppe på ytan, men nere på botten var det enda som hördes ett smått, stickande, liksom tasslande ljud. Så som jag föreställer mig att elektricitet skulle låtit om det hade ett ljud.

Edwin hade kommit på den något briljanta idén att skicka ett USB-minne (på så sätt får man plats med både musik och bilder utan att det kostar en massa pengar) men när jag skulle skicka tillbaka det hade någon samvetshemsökt tjuv sprättat upp kuvertet, tagit USBt, men ändå tejpat igen och skickat vidare det tomma kuvertet till Edwin! Utöver att jag blev lite besviken på mänskligheten är det ganska kul att en okänd människa nu innehar en video där jag guidar runt på internatet ("här är mitt rum") iförd cyklop och snorkel.

Bokklubben, som ofyndigt nog heter Kitabuklubben (kitabu=bok på kiswahili) gick med framgång! Tio likasinnade möttes vid biblioteket och i inte mindre än en och en halv timma satt vi och berättade, sågade/hyllade, skrattade, myste (mös?) och drack mys-te. Jag valdes för övrigt till te-ansvarig. Vilket påminner mig om den underskattade idén som Daniel kom med här om dagen! "Du kunde åka runt i världen och bara dricka te, Alva." YES BÅX! Jag skaffar en skåpbil/minibuss, en eller flera själsfränder, en kameraman/kvinna, en massa pärmar att klistra in i, och lådor att samla i, och papper att skriva upp omständigheter och omdöme på och så lever vi på te och ris och frukt i ett år! Och när vi har varit på den engelska landsbygden, i Indiens myllrande städer och den sibiriska högplatån och alla jordens små hörn och kanter så släpper vi dokumentären "Teresan". Moder teresa här kommer jag! *överexalterad alva tuggar fradga*

I går var vi på en övningsdebatt inför Model UN. (Snabbfakta: Model UN är ett FN-rollspel för gymnasieelever och som hålls i FNs riktiga lokaler. Nairobis Model UN är det andra största i världen, efter det i New York.) Jag, Kleo och Maja hade på fredagen impulshandlat formella kläder (annars får man inte komma in!) på Toymarket (second hand-marknad). Jag fick tag i skinnskor, kostymbyxor, skjorta, kavaj och två slipsar för summa summarum 160 kr! Nästan alla tjejer hade pennkjol och jag blev inom kort "FN-pimpen". Dessutom har jag valts (okejdå, genom lottning, men ändå!) till ambassadör för mitt land (Filipinerna). Mötet, som gick ut på att generalförsamlingen röstade om resolutioner i en gympasal, var ganska långtradigt, men det var kul när ljudanläggningen sprängdes! "May the speaker please shout!" Vi på svenska skolan och franska skolan är de enda i rollspelet som inte har engelska som modersmål, så vi ligger klart i underläge, men jag ser fram emot det jättemycket! Hela veckan efter sportlovet hålls det.

Igår såg jag på Saw III, mådde jätteilla och var tvungen att läsa en mumintrollbok tills det gick över. Vem hade trott att jag skulle vara överkänslig mot bortslitna kroppsdelar, grisinälvor och hjärnoperationer? Vilken mes.

I morgon far vi på fältstudievecka till Viktoriasjön, uppdatera mig under tiden!

xxxxxx //Alva

P.S. Hittade Stig Dagermans samlade dagverser i bibblan här om dagen; fröjd!
"Sömnen är, såvitt man vet,
en död av sämre kvalitet."

P.S.2 Här om dagen råkade Isa säga ett liiitet, men för sammanhanget mycket väsentligt fel, i kiswahilin. Hon ville säga "Unafikiri mbwa anataka kuuma" (Jag tror att hunden vill bita.) men i själva verket sa hon "Unafikiri mbwa anataka kuma" som betyder "Jag tror att hunden vill ha fitta". Vi dog.

Strövtåg i Kibera

Sa jag att jag verkligen inte hoppades att det skulle vara mellanstadiedisco? Min värsta mardröm came true. Jag hade hört att åldersgränsen var 16-19, men den var 13-19! Jag trodde jag skulle dö: alla killar såg likadana ut, alla tjejer såg likadana ut. Det var en sån där kväll då drömmar krossas; ni vet, småtjejer som har bestämt klädsel tre veckor i förväg men ändå bara står i hörnet. Jag och Kleo underhöll oss genom att iaktta kvällens sorgligaste människa; en gigantisk kille á Ron Weasley-utseende som ägnade hela kvällen åt att hoppa efter en heliumballong som var precis utom räckhåll för honom. Hade jag haft ett gevär hade jag skjutit honom.. jag trodde jag skulle dö vad mycket ångest som rymdes i den kvällen. En av oss, Frida, var uppe på scenen och dansade med Nameless, vilket hade varit ascoolt om det inte vore för att scenen befann sig i en gympasal... Jag har aldrig känt ett så trängande behov av något alkoholhaltigt. Vi ringde internatet och bussen hämtade oss en timma tidigare än planerat. Vi som hade både rosa ögonlack och nagelskugga... (som min hjärna mixtrade det till!)

Väl hemma tänkte jag ta en kopp te. På vägen till varmvattenberedaren drog Erika in mig i Annas rum. Aningens förfriskade, och Anna genomblöt då hon hade blivit iputtad i poolen, bjöd de mig generöst på smirnoff. Vi myste och pratade och jag blev pålägget i en fylle-lesbisk dubbelmacka (båda har pojkvän haha). Under kvällens lopp sa Erika "Alva, jag kan inte tänka mig dig kär. Du är cynisk kaffedrickare." Förutom det faktum att jag inte tänker överge teet för kaffe i första taget har hon faktiskt rätt.. Är det mitt öde att sitta med en kopp i näven och tycka synd om människorna? Jag blir ändå alltid kär i "fel" (Snape lol!).

image3
Hej här är jag.

Senare på dagen utforskade jag omgivningarna tillsammans med Salomon, Maja, Kleo och Otto. Bl.a. gick vi genom Kibera, som är en kåkstad med en miljon invånare. Alla små barn skrek "hawajo?!" när vi gick förbi och efter en stund fattade jag att de sa "How are you?". Det är svårt att beskriva varför, men jag gillade att ströva omkring där väldigt mycket.. Förutom barnen var den enda som uppmärksammade oss en som ville sälja weed (också enda gången det kändes lite obekvämt). Vi gick längs med en huvudgata, som vid minsta regn säkert hade varit jättelerig. Men som det var i dag, var den tilltrampad och dammig. I kanterna låg en massa skräp, matrester och pryttel. Då och då såg man en katt eller höna som letade i röran. På gatan trängdes cyklar, bilar och folk och i luften tävlade lukten från grillad majs, brända sopor, skoputs och kött från de små slakterierna. Alla "hus"/plåtskjul stod vägg-i-vägg och var sällan högre än mig. Bilar tutade och kassettbandspelare med africa-dunk ljöd från butiker. Gatan kantades av frisörer, hotell, musikaffärer, gatukök och mathandel precis som hemma. Fast medan jag gick där var ju likheterna inte närvarande, jag var bara lyrisk över att allt var så... pyssligt, så ihopknåpat. Många av stånden sålde vad innehavaren hade fått tag i för tillfället; en låda rostiga spikar, en begagnad rullstol, kablar till gud vet vad. Gummorna som sålde rostade jordnötter och grillad majs satt under paraplyer fastbundna till käppar nerstuckna i jorden. Även om jag inte kommer ifrån det att jag är en mzungo (viting/europé, men det har ingen rasistisk framtoning) så känner jag mig inte lika turistig längre. (Kanske för att jag inte släpar runt på en kamera hela tiden längre?) Svenska skolans område är som en oas mitt i alltet, och det enda av verkligheten som tar sig in hit, är lukten av brända sopor.

Camillusk: Det lät mysigt, matsäck ftw! Vad taskigt att du måste vara amerikan.. men du kommer att göra en bra cowboy. Du har ju en snygg rutig skjorta tex..!

Edwur: Söstra mi, här har du en helt egen personlig och individuell kommentar till ditt förfogande! Ang 10kmloppet: du trodde väl inte på riktigt att jag skulle springa hela vägen? I så fall har du överskattat mig grovt (vilket iofsig är en komplimang haha). JAAAAAAA!!! Du kan fylla det med vad fan du vill, jag blir bara glad av det faktum att det är ett paket, men här är lite förslag i varje fall: några stavfel, en blandskiva, ett stycke mumintroll, en smula saltlakrits, åtskilliga fulsnygga bilder eller varför inte den heta nyutgåvan av femme rose på dvd? Men som sagt; jag blir glad bara av att se en fyrkantig uppenbarelse med mitt namn på och jag är helt nollställd inför innehållet. Kräm! *knetpawp*

Femme Rose: Jag vill ha det i klartext: varför är du stolt över mig + varför kommer jag att vara mer mogen? Jag ska försöka ladda upp en bild... Åh jag önskar att jag kunde lyssna! Eller det kanske jag kan, på hemsidan? Säg till ifall det blir så! Det skulle vara jättekul att få höra din ljuva stämma.. kan inte du skaffa skype föresten? Det är bara att ladda ner helt gratis! Du får förklara mer om det där med tårgas och islam! Dessutom kan din syster bajsa ner sig.

Jessika; Haha det låter asbra! Jag ser särskilt fram emot Johans performance.. Och du måste förklara för mig hur en Byfeldt-lektion kan vara rolig!

Kärlek till alla i det iskalla ikealandet! /Den cyniska kaffe(te)drickaren

Nicke Nyfiken på mellanstadiedisco

"Det var en vanlig dag.. fast ändå ovanlig."

Jag har halsfluss, haha. Så värdelöst att jag lyckas dra på mig tre sjukdomar inom en månad. Men, som Elin sa "kom tillbaks när du har nåt på riktigt". Från och med nu ska jag inte rapportera fören jag har AIDS, malaria och hudcancer. Det här inlägget kan nog inte bli sådär sjumilaskogenlångt som vanligt, för jag har en jättekul hemtenta som ska vara klar i morgon. I can't wait to analysera vad spanjorernas kolonisering av Sydamerika fick för konsekvenser? Här kommer uppdateringar á mzungo-Alva i alla fall.
  • Vi har sett en leopard! Att döma av min klassföreståndares frustration (han har bott här i tre år och aldrig sett någon) vid nyheten är jag lyckligt lottad.
  • Jag har klippt av mig håret! En blandning av 50 hg trötthet på det gamla + en nypa osynlig protest mot blonda hästsvansar + 2 dl tvångsbotning av mitt litet-bakhuvud-komplex resulterade i detta. Jag ser ut som en blandning av Nicke Nyfiken och en kokosnöt med leukemi, fast snyggare. Men spill inte några ledsna tårar över detta, det lär ha vuxit ut tills jag kommer hem.
  • Jag har, under tillfällig sinnesförvirring, anmält mig till ett enmilslopp i Nairobi! Wtf omg bbq! Men om jag dör har jag i alla fall en ful tshirt där det står att jag var med! Dessutom går startavgiften till synskadade och det är ju alltid kul att stödja kompisar (OH BURNED! Inga namn nämns hahaha! Nej förlåt hörni, jag är sjuk).
  • I morgon är det party/konsert på internationella skolan i Nairobi. En av Kenyas största artister "Nameless" ska spela, men jag vet inget om honom. Dresscoden är pink/black och jag får alltså ha på mig min vegetably-shark-tshirt. Det ska bli kul att träffa fler i min egen ålder, kanske rentav några skandinaver, men jag hoppas verkligen att det inte blir mellanstadiediscofeeling bara för att det bara är ungdomar.

Camilli: Älska maskerad! The Floda-gang är fan bäst på att klä ut sig. Frigorifero var et fint ord! I kiswahili gillar jag att bröst+mjölk, kött+djur och flygplan+fågel heter samma sak! Det finns ju synonymer, men ändå.

Lina: http://www.veckorevyn.com/sex-och-karlek/artiklar/2007/vinn-en-kille/index.xml subtilt sätt att annonsera för prostitution! Det var ju förövrigt samma sak som fanns på kulturdagarna. Förutom att det är förnedrande, vad fan har det med kultur att göra?

Jessika: Jag har sedan tidernas begynnelse varit en trogen nagelbitare, och nu är första gången jag nästan är botad. Alltså? jag har en nagel på tummen, men det är den sista som fortfarande är nerbiten. Ledsen om jag gjorde dig besviken men den är alltså inte på späckhuggarsafari.

Benji: Bor du också på internat? Det var mer än vad jag visste! Om Ingenting: jag började älska kents texter just därför att de inte var enkla och rakt på sak. Det finns så många andra som är det och jag var förundrad över hur dunkelt det Jocke skrev var. Därför är jag besviken.

När jag gjorde ett kortkommando på fel ställe förut sade min macka (datorn) vist till mig:
"Du kan inte klistra in 'Alva' eftersom det inte går att klistra in ett objekt i sig självt."

Massa mongomupsar mina människor /Michelinmannen

Lost in the supermarket

Hej hej hemskt mycket hej! (Runar<3)

Jag har så hemskt mycket jag vill skriva att jag blir helt  sär! Men först: få inte för er något hemskt (typ att jag har glömt er) bara för att jag inte uppdaterar. Jag tänker på er (du vet nog själv om det gäller dig) varje dag! Men vi har jättemycket läxor och internet är så segt att man vill gråta ibland. (Det är också därför som den här bloggen är väldigt olillustrerad.) Det får mig osökt att komma att tänka på Kips sång i slutet av filmen "Napoleon Dynamite" (som alla borde se!): I love technology, Not as much as you, you see. But I still love technology, Always and Forever.

Viktig nyhet 1
Jag har nu naglar på alla fingrar förutom vänster tumme!

Viktig nyhet 2
Fick mail av mamma: hon har köpt ett nytt hus! Ute på landet vid havet! Hon ska sälja både lägenheten och Kråkboet... Jag fattar ingenting. Men det verkar trevligt i alla fall. Hon skrev också "hur skall det gå nu när ingen säger sarkasmer, flaxar ironiskt med  ögonbrynen eller rabblar T-shirt wisdoms, sångtexter och alstrar filmljud?". Jag blev glad, spec. över "alstrar filmljud".... *xfilesmusik*

Krissituation
Saltlakritsförrådet drar paraleller till läget i Viktoriasjön! Endast sju fiskar kvar!

Sen sist
I helgen var vi som sagt i ett naturreservat som heter Malewa för att praktisera "teambuilding". Teambuildinguppgifterna var inte mycket att hurra för, men jag hade väldigt roligt ändå. Först när vi kom dit "badade" vi en en flod. Floden innehöll vassa stenar och blodiglar, men de trivdes inte där vi badade för att det var så strömt; man slängde sig i (magplask var att föredra med tanke på stenarna) och när man återfått kontrollen och fått huvudet över ytan befann man sig många meter bort från ursprungsläget (en viss nerspolad-bajskorv-feeling infann sig). Det var kallt och alla fick skrapsår på magar och ben men det var askul! På söndagen gick vi på tur (lite norwegian style där) genom området; först savann och sedan djungel. Två timmar, tv
å liter svett och två röda axlar senare befann man sig uppe i bergen invid en liten men jättedjup, naturlig "pool". Guidernas försäkringar om att vattenormarna bara fanns längre ner längs strömmen, grumligt vatten och kloakodör till trots var nästan alla tjejer i! Vi fick tyvärr/som tur var inte se några leoparder eller lejon, däremot stötte vi på några kor och zebror som såg rätt griniga ut och som säkert hade slukat oss, om det inte vore för vår världsvana, smidiga och allmämt jedi-liknande gruppanda som byggts upp under dagarna... 

I skolan är FN-kunskapen mycket intressant: enda sedan dagis i princip har vi ju fått klippa ut duvor på FN-dagen och ritat eskimåer hand i hand med negrer och andra saker som gestaltar "brahet" i barns ögon. Och så nu äntligen får man läsa/höra på lite välformulerad och befogad kritik mot FN. Det är naturligtvis inte det enda vi lär oss, men det är främst kritiken som når mina öron. Det kan vara riktigt skönt att få perspektiv uppochnedvända ibland. För övrigt bara måste jag skriva om lärarna nån gång, en del av dem är verkligen underbara (på ett fulsnyggt sätt, om ni förstår vad jag menar).

Idag har jag och Kleo varit på Toy-market, en stor marknad där folk säljer second-hand-kläder, skor och bjäffs. Förrutom att det var sepe-lerigt var det jättekul! Jag köpte ett par mjukisbrallor och en (lyssna nu!) helt underbar rosa och neongul ryggsäck som pryds av en stor bild av en muslimsk barbiedocka (hon har en ganska täckande sjal om huvudet) och ovanför det står det "SUPER MAN"! Wtf mate? Någonstans i maskineriet gick det fel. Men jag älskar den och jag älskar det faktum att jag prutade ner den till 22 kr. (Försäljaren ville först ha den för 30, jag sa 20, han 25, men jag låtsades förnärmad och gick iväg lol!). Dessutom besökte vi ett närliggande supermarket och inhandlade choklad-jordnötssmör! (Till och med bokstäverna är tjocka liksom.) Jag köpte även en plats-majskolv som jag tror är ett pennfack, mongo-brevpapper, makadami-nötter (tror de heter så i alla fall, supergoda) och säkert något mer livsnödvändigt...
I ikväll är första fredagen som vi internatbarn får gå ut och färden bär av mot "Horseman", en engelsk pub i Nairobi. Jag lovar att inte äta piller med glada munnar på.

Uppdrag Uppdrag!
Doktor Kosmos sjunger "löven här är röda..och gula.. och lite bruna." och jag kommer att tänka på Mormor (ja, mormor med stort m!) och hennes vägg-träd på cypern (hon häftmassade upp löv på väggen så det blev ett höstträd). Så.. när vädret är ledset eller glatt, vilket du föredrar, får du gärna gå ut och samla ihop några fulsnygga löv of choice åt mig. Pressa dem och skicka hit ner så att jag kan följa mormors fotspår! Adress: Alva Änderbög, skrymslet under trappan.. Äsch, jag har faktiskt skrivit den en gång innan.

Sist en liten språkkurs i kiswahili: "Sisisi mavi." = "Vi är inte bajs." En av tjejerna i kiswahiliklassen har dessutom lovat att döpa sitt barn till Mavi (bajs) om Lazarus (läraren) döper sitt nästa barn till Bajamaja.

Make tea not love! /Alva

P.S. Personliga Persson och personliga meddelanden och ev. redogörelse för kvällen kommer i ett separat inlägg snart, kanske i morgon, men nu måste jag rusa! Är matvärd. (Jag veeeet, skratta du bara.) D.S.

Kul kul psykelhjul

Hej. Jag lovar att besvara frågor och berätta mer, men just är jag lite halvdöd så det får vänta. Hade ju självklart tänkt inleda vistelsen med en veckas sängliggande, så jag tänkte 'varför inte dra på mig både förkylning och magsjuka?'. Jeezus. Jag har ätit en banan och en passionfrukt under snart två dygn. Men, jag kommer snart igen! Var så säkra.. Ni får inga kramar den här gången; magsjuka är inte kul. /Äkta (som det blir när man försöker skriva Alva med T9.Kul)

Bara så ni vet

1. Tack, tack, tack för era kommentarer! Jag känner mig inte lika långt borta när jag läser dem... (Här skulle det stå en massa <3-hjärtan om jag inte hade någon stolthet.)
2. Jag har nytt mobilnummer, så skicka inget till det gamla. Har fortfarande inte listat ut hur man sätter in pengar eller lyssnar på saldot, men det kommer väl snart. Jag ska ta reda på landskoden till Kenya innan jag offentliggör numret.
3. Deras trådlösa nätverk ?når? för tillfället inte mitt rum, så därför måste jag sitta i korridoren när jag vill komma åt det; vilket i sin tur innebär att jag helst inte skypar innan de fixat nätet. (Lite pinsamt att göra miner och snacka skit i korridoren bara.)

Nu kommer lite information om läget här. För det första, vilket säkert kommer glädja alla ont sinnade varelser som läser bloggen, är det svinkallt from. sextiden på kvällen tom. elva på förmiddagen. Eftermiddagarna är varma, särskilt när solen är framme, men seriöst; jag sover med långkalsonger och raggsockor! Ändå har jag redan lyckats bli förkyld. Mitt rum är spartanskt, grundutrustat inrett. Det som skiljer det från de andra rummen är en väggmålning som pryder hela biten ovanför dörren och föreställer inte mindre än fem turkosa granar! Jag vet inte om den ska förmedla sverigekänsla eller psykedelisk ångest, kanske båda? Dessutom har jag fått en högst personlig väckarklocka som väcker mig vid sex och snoozar med femminutersintervaller hela morgonen utanför mitt fönster. Vi har ju redan sett exempel på vad rödhåriga och förvirrade tjejer kan göra med tuppar, men jag betvivlar att Ginnys mål var så klara som mina är. (Harry Potter-referat! Kommer förhoppningsvis inte ske igen.)

Internatet och skolan i övrigt är över förväntan! Jag har fått ett bra intryck av lärarna; vår klassföreståndare förklarade att han väntade med hagelbössa om vi försökte oss in på hans tomt (som ligger granne med internatet), och vår 100%-fullkorns-engelska engelsklärare (dvs ingen mer stammande ajd-preför-if-ju-spik-inglish-Moberg-engelska!) sitter på katerdern och gillar inte Shakespeare. I princip alla kurser innehåller fältstudier; i psykologin tex. ska vi besöka Östafrikas största mentalsjukhus! Skolan har två landsköldpaddor som går fritt på området; Hakuna och Matata (det var inte jag som kom på namnen, nej). Maten här är god, jättegod faktiskt! Idag åt jag tom. av den vegetariska korvstoganoffen. Det kan ha att göra med att man är hungrigare än vanligt, men ändå. Vi äter på fasta tider: frukost, lunch, middag och kvällsfika, och eftersom man inte kan ?ta sig en macka? eller så mellan målen (om man inte vill köpa själv, men man får ändå inte ha massa mat på rummen, för skadedjurens skull) så blir man hungrigare. På söndagar får vi efterrätt.
Vi har varit på ett köpcenter och tittat på priser; skor är jättebilligt! Det var kanske inte megakvalité på allt, men de dyraste skorna i hela butiken (ett par megahypernimbus2000gympadojor) kostade motsvarande 200 kr! Ett par ballerina gick på ungefär 35 kr. Jag har inte shoppat så mycket än dock (schampo och sånt), vill spana in allt först.

Det som bekymrar mig mest är människorna. Folket. Ungefär 79,4% är fullblodsbrats. Jag försöker att inte vara fördomsfull, men det är inte lätt när de tävlar om vem som hade mest övervikt på planet eller vem som har tvättat minst (färst?) gånger i sitt liv. I min korridor bor fyra andra tjejer som alla har blont uppsatt hår och jag kan ärligt talat bara namnet på en av dem! Men, det har ju faktiskt bara gått tre dagar (fast det känns som tre månader?) och jag ska vänta med gallan tills jag vet lite mer?
 Tills vidare: stora, obekväma men kärleksfulla kramar! Jag önskar verkligen att ni kunde vara med och vara spydiga och underbara.

Nyare inlägg
RSS 2.0